The Sortes vergilianae craze is sweeping the nation!
(Ni minns, det 2000 år gamla spådomsmetoden som nyttjar Aeniden, tarotlinjen och astrologspalterna kan slänga sig i väggen)
En väninna behövde vägledning och sände mig siffrorna 8, 5, 3, 4. Detta blev förstås 8.534 i Aeniden och i Björkesons översättning blev det så:
Detta tecken lovade mig min gudomliga moder
ifall ett krig bröte ut; hon lovade sända Vulcanus'
vapen ur skyn till min hjälp...
Arma latinska folk, dig väntar ett blodbad!
hoc signum cecinit missuram diua creatrix,
si bellum ingrueret, Volcaniaque arma per auras
laturam auxilio.
heu quantae miseris caedes Laurentibus instant!
Hon ska bara vänta på tecknet från den äldre kvinnan, ta inga egna initiativ, sit tight. Dock verkar vissa otäckheter stå för dörrren eller så är det bara den efterlängtade mensturationen som de varnar om.
Ytterligare en vän behövde en aning om vad som skulle hända karriärmässigt den närmaste tiden. Hon slog fram 8:26, och i vår älskade Björkesons översättning blir detta:
Natten hade sig sänkt över jordens länder, och trötta
låg alla djur i fridfull sömn, både boskap och fåglar,
när under himelens kalla valv, vars hjärta
tyngdes av tankar på väntande krig, sjönk ner vid flodens
strand; en motvillig ro smög långsamt in i hans lemmar.
Nox erat et terras animalia fessa per omnis
alituum pecudumque genus sopor altus habebat,
cum pater in ripa gelidique sub aetheris axe
Aeneas, tristi turbatus pectora bello,
procubuit seramque dedit per membra quietem.
Sorry darling, du blir kvar i staden vid floden, det är glasklart. Du kommer oroa dig, men detta är din "natt" och det ljusnar, som vi alla vet, i gryningen.
Alternativa tolkningar och protester mottages utan knot.
Behöver du en spådom eller lite vägledning? Slå antingen själv på måfå i en komplett utgåva av Aeniden och sänd mig siffran, eller om någon sådan ej finnes, skicka mig några random siffror, den första siffran, som avgör boken ska vara en mellan 1-12, nästa ska vara ett tal mellan 0-8, och de två sista ska vara mellan 0-9. Man kan tänka ut dessa tal, men det bästa är väl att använda tärningar, införskaffa i närmaste rollspelsbutik! The Vates is in!
Slutligen, en fin nättillgänglig engels översättning av vår kristallkula:
http://darkwing.uoregon.edu/~joelja/aeneid.html
Wednesday, November 30, 2005
Quis est iste qui venit?
Jag var igår på Klassiska föreningens möte och temat för kvällen var spökhistorier, i synnerhet viktorianska sådana med klassiska anspelningar. Hårresande noveller om brittiska amatörarkeologer på semester som hittar mystiska visselpipor med inskriptionen ovan.
Mästaren:http://www.users.globalnet.co.uk/~pardos/GS.html
Det är så rart på Klassiska förening (världens bästa förening) att latinska citat slängs ut och översätts icke.
Det stora samtalsämnet på den efterföljande supén var (praeter min doktorandplats) Stickans Under streckare häromdagen om Plutarchos. Detta var aktuellt, dels för att den just var nyligen publicerad, dels för att Plutarchos har faktiskt lite med spöken att göra. Om inte annat, så har han inspirerat Shakespeares "Julius Caesar", där spöket har en viss roll. Det förekomm en del högläsning ur nämnda pjäs.
Nåväl, Stickans essä. Han börjar med att kasta in en brandfackla i den pågående debatten om humaniorans fortlevnad:
"Jämmer över de humanistiska vetenskapernas och den klassiska bildningens belägenhet i Sverige står sedan årtionden som en ständig klagande offerrök, en mörk och tät molnstod, mot skyn. Och detta i huvudsak med rätta. Det har blivit den offentligt besoldade kulturbyråkratin och de allt talrikare opinionspåverkande karikatyrerna av rättsstatliga offentliga myndigheter som meddelar allmänheten vad som är korrekt kultur och vad vi bör hylla under det namnet. "
Jisses!
Det som Stickan tar upp och vilket flitigt diskuterades igår afton och faktiskt är förvånande är att hans största verk faktiskt inte har någon modern fullständig svensk översättning:
"Det verk som framför andra borde införlivas med den svenska litteraturen är emellertid Plutarchos Bioi paralleloi, "Jämförande levnadsteckningar" över berömda greker och romare. Av de ursprungligen 24 paren av biografier är inte mindre än 22 bevarade. Mot varje grekisk fältherre eller politiker ställs en romare, som av författaren bedömts förete stora likheter i fråga om insats, situation eller karaktär. Personerna skildras var för sig, men varje par sammanförs i ett avslutande jämförande avsnitt. Mot den för sin rättsrådighet berömde athenaren Aristides ställer Plutarchos romaren Cato den äldre, mot Demosthenes står Cicero, med Alexander den store jämförs Julius Caesar, den makedoniske kungen Demetrios sammanförs med Marcus Antonius."
Han är hiskeligt kultirhistorikt viktig:
"Genombrottet kom genom en latinsk översättning från 1471 men framför allt genom den franske renässanshumanisten Jacques Amyots översättning av de jämförande levnadsteckningarna år 1559. 20 år senare översatte Thomas North biografierna till engelska; det är väl bekant vilket bruk Shakespeare gjorde av dem i sina dramer."...
"Självfallet blev Plutarchos genom franska och tyska texter bekant i stormaktstidens Sverige, men hans inflytande förblev inskränkt till de kretsar som behärskade främmande språk. Termen "plutark" förekommer till och med som generell beteckning för samlingar av levnadsteckningar. När den år 1786 grundade Svenska Akademien skulle ta itu med sitt tunga värv att bryta det järnhårda språket bland annat genom att prisbelöna tävlingsskrifter, föreslogs från - som det skulle visa sig - allra högsta ort som ämne för den första skriften en jämförelse mellan Axel Oxenstierna och kardinal de Richelieu, genomförd "på Plutarchi sätt". Framställningssättet kunde således med en kort hänvisning till en uppenbarligen välkänd auktoritet tas för givet som självklart. Inte heller ämnesvalet var för övrigt originellt; den franske 1600-talsprelaten och författaren Fénelon återger i sina "Dialogues des morts" ett samtal mellan de två statsmännen, varvid den av aristokraten Fénelon hjärtligt avskydde Richelieu får företräda de politiska ledare som låter sig ledas av egen fåfänga, medan den redlige herr Axel svarar för den osjälviska patriotismen.Intet vore lättare än att uppräkna de betydande författare och även lärde och politiker som prisat Plutarchos och erkänt sitt beroende av honom i olika hänseenden. Goethe och Schiller, liksom Fredrik den store av Preussen, hör hemma på listan."
Och Plutarchos var ju en raring:
"Det bör tilläggas att den gynnade och mångsidigt lärde landsortsaristokraten Plutarchos alltid framstår som utpräglat human och att denna humanitet också påverkar hans ställningstaganden till samtida och historiska gestalter; hans filosofiska idealbildning leder honom nära en kristen hållning även till slavar och besegrade motståndare. Märklig är också hans kvinnosyn; han uttalar sig bestämt för att flickor skulle få en uppfostran i stil med pojkarnas, så att äktenskapet skulle kunna bli en mänsklig gemenskap, inte endast ett förbund i ekonomins och reproduktionens tjänst. Till sin privatakademi i Chaironeia gav han även unga kvinnor tillträde, vilket var mycket ovanligt. Ett av de mest gripande vittnesbörden om hans inställning till förhållandet mellan man och hustru är den lilla trösteskrift som han skrev till sin hustru när parets dotter Timoxena hade avlidit i tidiga år"
Och så, en snitsig avslutning:
"För svensk del återstår således alltjämt hälften av Plutarchos bioi paralleloi att översätta till nutidens språk. Det borde vara en angelägen uppgift. Risken för att unga politiska hetsporrar skulle förledas till konspirationer och kupper i den lastbare Alkibiades eller den dygdige Brutus anda torde få anses försumbar."
Heja Stickan! Hela essän: http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_11142531.asp
Mästaren:http://www.users.globalnet.co.uk/~pardos/GS.html
Det är så rart på Klassiska förening (världens bästa förening) att latinska citat slängs ut och översätts icke.
Det stora samtalsämnet på den efterföljande supén var (praeter min doktorandplats) Stickans Under streckare häromdagen om Plutarchos. Detta var aktuellt, dels för att den just var nyligen publicerad, dels för att Plutarchos har faktiskt lite med spöken att göra. Om inte annat, så har han inspirerat Shakespeares "Julius Caesar", där spöket har en viss roll. Det förekomm en del högläsning ur nämnda pjäs.
Nåväl, Stickans essä. Han börjar med att kasta in en brandfackla i den pågående debatten om humaniorans fortlevnad:
"Jämmer över de humanistiska vetenskapernas och den klassiska bildningens belägenhet i Sverige står sedan årtionden som en ständig klagande offerrök, en mörk och tät molnstod, mot skyn. Och detta i huvudsak med rätta. Det har blivit den offentligt besoldade kulturbyråkratin och de allt talrikare opinionspåverkande karikatyrerna av rättsstatliga offentliga myndigheter som meddelar allmänheten vad som är korrekt kultur och vad vi bör hylla under det namnet. "
Jisses!
Det som Stickan tar upp och vilket flitigt diskuterades igår afton och faktiskt är förvånande är att hans största verk faktiskt inte har någon modern fullständig svensk översättning:
"Det verk som framför andra borde införlivas med den svenska litteraturen är emellertid Plutarchos Bioi paralleloi, "Jämförande levnadsteckningar" över berömda greker och romare. Av de ursprungligen 24 paren av biografier är inte mindre än 22 bevarade. Mot varje grekisk fältherre eller politiker ställs en romare, som av författaren bedömts förete stora likheter i fråga om insats, situation eller karaktär. Personerna skildras var för sig, men varje par sammanförs i ett avslutande jämförande avsnitt. Mot den för sin rättsrådighet berömde athenaren Aristides ställer Plutarchos romaren Cato den äldre, mot Demosthenes står Cicero, med Alexander den store jämförs Julius Caesar, den makedoniske kungen Demetrios sammanförs med Marcus Antonius."
Han är hiskeligt kultirhistorikt viktig:
"Genombrottet kom genom en latinsk översättning från 1471 men framför allt genom den franske renässanshumanisten Jacques Amyots översättning av de jämförande levnadsteckningarna år 1559. 20 år senare översatte Thomas North biografierna till engelska; det är väl bekant vilket bruk Shakespeare gjorde av dem i sina dramer."...
"Självfallet blev Plutarchos genom franska och tyska texter bekant i stormaktstidens Sverige, men hans inflytande förblev inskränkt till de kretsar som behärskade främmande språk. Termen "plutark" förekommer till och med som generell beteckning för samlingar av levnadsteckningar. När den år 1786 grundade Svenska Akademien skulle ta itu med sitt tunga värv att bryta det järnhårda språket bland annat genom att prisbelöna tävlingsskrifter, föreslogs från - som det skulle visa sig - allra högsta ort som ämne för den första skriften en jämförelse mellan Axel Oxenstierna och kardinal de Richelieu, genomförd "på Plutarchi sätt". Framställningssättet kunde således med en kort hänvisning till en uppenbarligen välkänd auktoritet tas för givet som självklart. Inte heller ämnesvalet var för övrigt originellt; den franske 1600-talsprelaten och författaren Fénelon återger i sina "Dialogues des morts" ett samtal mellan de två statsmännen, varvid den av aristokraten Fénelon hjärtligt avskydde Richelieu får företräda de politiska ledare som låter sig ledas av egen fåfänga, medan den redlige herr Axel svarar för den osjälviska patriotismen.Intet vore lättare än att uppräkna de betydande författare och även lärde och politiker som prisat Plutarchos och erkänt sitt beroende av honom i olika hänseenden. Goethe och Schiller, liksom Fredrik den store av Preussen, hör hemma på listan."
Och Plutarchos var ju en raring:
"Det bör tilläggas att den gynnade och mångsidigt lärde landsortsaristokraten Plutarchos alltid framstår som utpräglat human och att denna humanitet också påverkar hans ställningstaganden till samtida och historiska gestalter; hans filosofiska idealbildning leder honom nära en kristen hållning även till slavar och besegrade motståndare. Märklig är också hans kvinnosyn; han uttalar sig bestämt för att flickor skulle få en uppfostran i stil med pojkarnas, så att äktenskapet skulle kunna bli en mänsklig gemenskap, inte endast ett förbund i ekonomins och reproduktionens tjänst. Till sin privatakademi i Chaironeia gav han även unga kvinnor tillträde, vilket var mycket ovanligt. Ett av de mest gripande vittnesbörden om hans inställning till förhållandet mellan man och hustru är den lilla trösteskrift som han skrev till sin hustru när parets dotter Timoxena hade avlidit i tidiga år"
Och så, en snitsig avslutning:
"För svensk del återstår således alltjämt hälften av Plutarchos bioi paralleloi att översätta till nutidens språk. Det borde vara en angelägen uppgift. Risken för att unga politiska hetsporrar skulle förledas till konspirationer och kupper i den lastbare Alkibiades eller den dygdige Brutus anda torde få anses försumbar."
Heja Stickan! Hela essän: http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_11142531.asp
Tuesday, November 29, 2005
Pulvis et nix
Den latinska glosan pulverulentus, som betyder "dammig, dammhöljd", kan även, oh så tjusigt, betyda "med möda förvärvad".
Då det formligen rasade ner snö idag har jag uppfunnit min egenvariant av detta uttryck, niveulentus, "snötäckt", eller "med möda förvärvad". Betänk hur man, efter att ha tagit sig till affären för sina mandariner och chokladkaka stapplar in i hemmet igen, då ser ut, och liknelsen blir ganska klar.
Detta är det hundrade inlägget i denna blogg!! Vivat, floreat et crescat!
Läser Vergilius, är rejält förkyld.
Då det formligen rasade ner snö idag har jag uppfunnit min egenvariant av detta uttryck, niveulentus, "snötäckt", eller "med möda förvärvad". Betänk hur man, efter att ha tagit sig till affären för sina mandariner och chokladkaka stapplar in i hemmet igen, då ser ut, och liknelsen blir ganska klar.
Detta är det hundrade inlägget i denna blogg!! Vivat, floreat et crescat!
Läser Vergilius, är rejält förkyld.
Saturday, November 26, 2005
Studiosi ignari grammaticae
Lokalorganet UNT har uppmärksammat problemet:
"Att dagens språkstudenter är så okunniga i grammatik är det värsta bekymret. Det var alla intervjuade språklärare överens om. "Man kan inte förutsäga något", menade en lärare, "inte ens substantiv och verb". Allt måste förklaras.Just den här institutionen försökte möta krisen genom att erbjuda snabbkurser i grammatik - på en nivå som 14-åringar tidigare klarade av!"Många elever har aldrig sett en grammatikbok", svarade en lärare i engelska.
En kollega i franska berättade att studenter kom till en 40-poängs grammatikkurs utan att ens ha en grammatikbok med sig. Läraren var inte ens säker på om studenterna hade köpt grammatiken. De var vana från skolan att övningar skulle räcka.
Ett annat bekymmer är att förkunskaperna är så olika, från mycket goda till absurt låga. Och då gällde det ändå engelska - det språk som klarat sig bäst. Trots formell behörighet finns studenter med nästan obefintliga kunskaper i att skriva engelska, menade en erfaren lärare i ämnet."
Även allmänbildningen är katastrofal:
"Studenterna har inte hört talas första världskriget, franska revolutionen eller Napoleon, sade en skakad franskfödd lärare."
De är även hemska skitungar:
"Den enda "metod" studenterna verkar ha lärt sig är att klaga över att allt är för svårt, för mycket och för jobbigt för att förmå läraren att sänka inlärningskraven.
Studenterna klarar inte av att använda lexika, grammatikor eller uppslagsböcker. När de slår upp något läser de ofta slarvigt och tar första bästa betydelse utan att fundera över om den är rimlig.
En annan tendens är att studenterna räknar med att universitet ska ta hänsyn till just deras privata önskemål. De begär att få tenta på annan ort eller annan dag "eftersom de ska resa bort på fredag".
När de har fått underkänt på en tentamen vill de ha "rest" på något avgränsat område. Och föreläsningar om sådant som inte kommer upp på nästa tenta går de inte på."
Hela artikeln:
http://www2.unt.se/avd/1,1786,MC=6-AV_ID=450538,00.html
Detta är ett problem på universitetet idag, jag har själv noterat det.
Jag tycker det är bra att man erbjuder grundkurser i grammatik, just för att ge dem som fått en undermålig gymnasieutbildning en chans att tillägna sig språk. Annars kan man lära sig ganska mycket på egen hand med en enkel handbok.
Själv hade jag hyggliga kunskaper i grammatik då jag lämnade gymnasiet, lektionerna i latin och grekiska var väl det enda som fångade min uppmärksamhet. Mina lärare i dessa ämnen hade tryckt på grammatiken, men jag måste väl erkänna att jag inte riktigt förstod hur fantastiskt det var förrän jag tagit mig igenom 20 poäng latin. Tack till den fantastiska M W-S som dunkade in det i huvudet på mig den där första terminen!
Jag vill dock minnas att mina gymnasielärarelärare i moderna språk knappt berörde grammatiken, var visserligen inte där i den utsträckning som var tänkt (men de var ju så tråkiga!), men minns i synnerhet fransklektionerna som en slags skyddad verkstad för såväl hispig lärare som hysteriska sam-flickor.
Kunskaperna i historia fick jag knappast från skolan, kan inte påminna mig en enda kompetent historielärare, det är egen läsning och familjepåverkan som givit mig allmänbildning. Håller med att den är skrämmande låg, orkar inte rada upp alla skräckexempel, jag vill ha en trevlig dag.
Är hiskeligt förkyld, läser Vergilius.
"Att dagens språkstudenter är så okunniga i grammatik är det värsta bekymret. Det var alla intervjuade språklärare överens om. "Man kan inte förutsäga något", menade en lärare, "inte ens substantiv och verb". Allt måste förklaras.Just den här institutionen försökte möta krisen genom att erbjuda snabbkurser i grammatik - på en nivå som 14-åringar tidigare klarade av!"Många elever har aldrig sett en grammatikbok", svarade en lärare i engelska.
En kollega i franska berättade att studenter kom till en 40-poängs grammatikkurs utan att ens ha en grammatikbok med sig. Läraren var inte ens säker på om studenterna hade köpt grammatiken. De var vana från skolan att övningar skulle räcka.
Ett annat bekymmer är att förkunskaperna är så olika, från mycket goda till absurt låga. Och då gällde det ändå engelska - det språk som klarat sig bäst. Trots formell behörighet finns studenter med nästan obefintliga kunskaper i att skriva engelska, menade en erfaren lärare i ämnet."
Även allmänbildningen är katastrofal:
"Studenterna har inte hört talas första världskriget, franska revolutionen eller Napoleon, sade en skakad franskfödd lärare."
De är även hemska skitungar:
"Den enda "metod" studenterna verkar ha lärt sig är att klaga över att allt är för svårt, för mycket och för jobbigt för att förmå läraren att sänka inlärningskraven.
Studenterna klarar inte av att använda lexika, grammatikor eller uppslagsböcker. När de slår upp något läser de ofta slarvigt och tar första bästa betydelse utan att fundera över om den är rimlig.
En annan tendens är att studenterna räknar med att universitet ska ta hänsyn till just deras privata önskemål. De begär att få tenta på annan ort eller annan dag "eftersom de ska resa bort på fredag".
När de har fått underkänt på en tentamen vill de ha "rest" på något avgränsat område. Och föreläsningar om sådant som inte kommer upp på nästa tenta går de inte på."
Hela artikeln:
http://www2.unt.se/avd/1,1786,MC=6-AV_ID=450538,00.html
Detta är ett problem på universitetet idag, jag har själv noterat det.
Jag tycker det är bra att man erbjuder grundkurser i grammatik, just för att ge dem som fått en undermålig gymnasieutbildning en chans att tillägna sig språk. Annars kan man lära sig ganska mycket på egen hand med en enkel handbok.
Själv hade jag hyggliga kunskaper i grammatik då jag lämnade gymnasiet, lektionerna i latin och grekiska var väl det enda som fångade min uppmärksamhet. Mina lärare i dessa ämnen hade tryckt på grammatiken, men jag måste väl erkänna att jag inte riktigt förstod hur fantastiskt det var förrän jag tagit mig igenom 20 poäng latin. Tack till den fantastiska M W-S som dunkade in det i huvudet på mig den där första terminen!
Jag vill dock minnas att mina gymnasielärarelärare i moderna språk knappt berörde grammatiken, var visserligen inte där i den utsträckning som var tänkt (men de var ju så tråkiga!), men minns i synnerhet fransklektionerna som en slags skyddad verkstad för såväl hispig lärare som hysteriska sam-flickor.
Kunskaperna i historia fick jag knappast från skolan, kan inte påminna mig en enda kompetent historielärare, det är egen läsning och familjepåverkan som givit mig allmänbildning. Håller med att den är skrämmande låg, orkar inte rada upp alla skräckexempel, jag vill ha en trevlig dag.
Är hiskeligt förkyld, läser Vergilius.
Wednesday, November 23, 2005
Arbor natalicia, abies
Julgranarna upp utanför Carolina (navet i mitt universum) idag!
Längar inte till julen ett dugg, men det är stiligt med granarna.
Men, lite julstämning för den som längtar:
(Luk.2:1-13)
Factum est autem, in diebus il lis exiit edictum a Caesare Augusto, ut describeretur universus orbis. Haec descriptio prima facta est praeside Syriae Quirino. Et ibant omnes, ut profiterentur, singuli in suam civitatem. Ascendit autem et Ioseph a Galilaea de civitate Nazareth in Iudaeam in civitatem David, quae vocatur Bethlehem, eo quod esset de domo et familia David, ut profiteretur cum Maria desponsata sibi, uxore praegnante. Factum est autem, cum essent ibi, impleti sunt dies, ut pareret, et peperit filium suum primogenitum; et pannis eum involvit et reclinavit eum in praesepio, quia non erat eis locus in deversorio.
Et pastores erant in regione eadem vigilantes et custodientes vigilias noctis supra gregem suum. Et angelus Domini stetit iuxta illos, et claritas Domini circumfulsit illos, et timuerunt timore magno. Et dixit illis angelus: “ Nolite timere; ecce enim evangelizo vobis gaudium magnum, quod erit omni populo, quia natus est vobis hodie Salvator, qui est Christus Dominus, in civitate David. Et hoc vobis signum: invenietis infantem pannis involutum et positum in praesepio.
Det latinska wikipedias artikel om julen:
http://la.wikipedia.org/wiki/Christi_Natalis
Längar inte till julen ett dugg, men det är stiligt med granarna.
Men, lite julstämning för den som längtar:
(Luk.2:1-13)
Factum est autem, in diebus il lis exiit edictum a Caesare Augusto, ut describeretur universus orbis. Haec descriptio prima facta est praeside Syriae Quirino. Et ibant omnes, ut profiterentur, singuli in suam civitatem. Ascendit autem et Ioseph a Galilaea de civitate Nazareth in Iudaeam in civitatem David, quae vocatur Bethlehem, eo quod esset de domo et familia David, ut profiteretur cum Maria desponsata sibi, uxore praegnante. Factum est autem, cum essent ibi, impleti sunt dies, ut pareret, et peperit filium suum primogenitum; et pannis eum involvit et reclinavit eum in praesepio, quia non erat eis locus in deversorio.
Et pastores erant in regione eadem vigilantes et custodientes vigilias noctis supra gregem suum. Et angelus Domini stetit iuxta illos, et claritas Domini circumfulsit illos, et timuerunt timore magno. Et dixit illis angelus: “ Nolite timere; ecce enim evangelizo vobis gaudium magnum, quod erit omni populo, quia natus est vobis hodie Salvator, qui est Christus Dominus, in civitate David. Et hoc vobis signum: invenietis infantem pannis involutum et positum in praesepio.
Det latinska wikipedias artikel om julen:
http://la.wikipedia.org/wiki/Christi_Natalis
Tuesday, November 22, 2005
Phidippides nuntius et cursus Marathonius
Comments From the Crowd Gathering
Around the Body of Phidippides,
Reporter of the Greek Victory
Over the Persians at Marathon,
Soon AfterHe Gasped, "We Won,"and Died.
BY BRIAN HUBBARD
"Gosh, he must have run five, six miles. He looks beat."
"It seems that, after a clear conscience, the best thing for a man to take on a journey is a little water."
"I admire his diction."
"Back up. Give him a little room to catch his breath."
Klassicist humor at it's finest!
Från nätversionen av den så charmiga tidningen McSweeney's;
http://www.mcsweeneys.net/
Gå in under "lists" och kika.
Around the Body of Phidippides,
Reporter of the Greek Victory
Over the Persians at Marathon,
Soon AfterHe Gasped, "We Won,"and Died.
BY BRIAN HUBBARD
"Gosh, he must have run five, six miles. He looks beat."
"It seems that, after a clear conscience, the best thing for a man to take on a journey is a little water."
"I admire his diction."
"Back up. Give him a little room to catch his breath."
Klassicist humor at it's finest!
Från nätversionen av den så charmiga tidningen McSweeney's;
http://www.mcsweeneys.net/
Gå in under "lists" och kika.
Saturday, November 19, 2005
Vivat humanitas!
För en gångs skull rockar Ebba Witt-Brattström ganska fett:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2207&a=486065&previousRenderTy
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2207&a=486065&previousRenderTy
Friday, November 18, 2005
Romanitas?
Det verkar gå en smärre trend i s.k alternativhistoriska böcker om Rom och dess imperium.
Såg denna i handeln häromdagen:
Romanitas av Sophia McDougall
Den verkar hemskt fånig.
En sammanfattning: "Set in an alternate reality where the Roman Empire never fell, Romanitas is the first in an upcoming trilogy which criss-crosses across the planet, telling the story of a time of great upheaval within the Empire. The novel opens in a time roughly parallel with our own. The Roman Empire has expanded to encompass half the globe, reaching as far east as India and as far west as the centre of the North American continent. The slave-society still exists and crucifixions still take place (albeit with more advanced crosses). "
Dessutom allmänt sågad verkar det som.
http://www.amazon.com/gp/product/075286078X/103-0254444-2247052?v=glance&n=283155&n=507846&s=books&v=glance
De flesta recencenterna rekommenderar istället
Roma Eterna av Robert Silverberg
Den är "an exploration of a Roman empire that survived in some form to a time contemporary with our world's present. The turning point in his version reflects Gibbon's view that Christianity undermined the later empire, though Silverberg disposes of Christianity long before its this-world birth by preventing the Jews' escape from Egypt. (He also eliminates Muhammad and Islam.) His development includes a good many realistic features, such as fairly constant tension, sometimes erupting in warfare, between Greek and Latin cultures within the empire. He also plays dating games for the historically literate with a calendar reckoned from the founding of the city in our 753 B.C.E. "
http://www.amazon.com/gp/product/0380814889/103-0254444-2247052?v=glance&n=283155&v=glance
Alternativhistoriens nestor har även han varit och nosat på Rom, den gode Harry Turteldove har skrivit Agent of Byzantium, med samma premiss, att Romerska imperiet aldrig föll.
http://www.amazon.com/gp/product/0671875930/103-0254444-2247052?v=glance&n=283155&v=glance
Jag känner faktiskt inte för någon av dessa, och egentligen tycker jag altenativhistoria som genre är en gnutta löjligt. Det är visserligen en gammal ärevördig tradition, men...
Visst känns det lite krystat?
Dock, låt oss sluta med en trevlig länk; en liten guide till samtida skönlitterära böcker om Rom-
http://www.amazon.com/exec/obidos/tg/guides/guide-display/-/2NX4ZIAY2LVXF/ref=cm_bg_dp_m_1/103-0254444-2247052
Såg denna i handeln häromdagen:
Romanitas av Sophia McDougall
Den verkar hemskt fånig.
En sammanfattning: "Set in an alternate reality where the Roman Empire never fell, Romanitas is the first in an upcoming trilogy which criss-crosses across the planet, telling the story of a time of great upheaval within the Empire. The novel opens in a time roughly parallel with our own. The Roman Empire has expanded to encompass half the globe, reaching as far east as India and as far west as the centre of the North American continent. The slave-society still exists and crucifixions still take place (albeit with more advanced crosses). "
Dessutom allmänt sågad verkar det som.
http://www.amazon.com/gp/product/075286078X/103-0254444-2247052?v=glance&n=283155&n=507846&s=books&v=glance
De flesta recencenterna rekommenderar istället
Roma Eterna av Robert Silverberg
Den är "an exploration of a Roman empire that survived in some form to a time contemporary with our world's present. The turning point in his version reflects Gibbon's view that Christianity undermined the later empire, though Silverberg disposes of Christianity long before its this-world birth by preventing the Jews' escape from Egypt. (He also eliminates Muhammad and Islam.) His development includes a good many realistic features, such as fairly constant tension, sometimes erupting in warfare, between Greek and Latin cultures within the empire. He also plays dating games for the historically literate with a calendar reckoned from the founding of the city in our 753 B.C.E. "
http://www.amazon.com/gp/product/0380814889/103-0254444-2247052?v=glance&n=283155&v=glance
Alternativhistoriens nestor har även han varit och nosat på Rom, den gode Harry Turteldove har skrivit Agent of Byzantium, med samma premiss, att Romerska imperiet aldrig föll.
http://www.amazon.com/gp/product/0671875930/103-0254444-2247052?v=glance&n=283155&v=glance
Jag känner faktiskt inte för någon av dessa, och egentligen tycker jag altenativhistoria som genre är en gnutta löjligt. Det är visserligen en gammal ärevördig tradition, men...
Visst känns det lite krystat?
Dock, låt oss sluta med en trevlig länk; en liten guide till samtida skönlitterära böcker om Rom-
http://www.amazon.com/exec/obidos/tg/guides/guide-display/-/2NX4ZIAY2LVXF/ref=cm_bg_dp_m_1/103-0254444-2247052
Wednesday, November 16, 2005
Slovacicae feriae
En slovakisk semester, det är vad jag haft. Välbehövligt och underbart.
Dagen innan avresan insåg jag hur välbehövligt det var då jag plötsligt upptäckte att jag var på Carolina iförd mina lurviga tofflor. Jag hade av tankspridd stress inte kommit ihåg att byta skodon innan avfärd. Dock, det bästa med Carro är att även om man är utstyrd på detta sätt så är man iaf inte mest udda och eccentrisk.
Kan berätta att man i det fina landet Slovakia kan köpa smörgåspålägg av märket Spartakus. Det är en skivande gladiator på paketet.
Tusen, tusen tack till min iucundissima et peritissima linguae gästbloggare K, som jag verkligen hoppas vill någon gång skriva igen. Maximas gratias tibi, amicae, ago.
Många gratulationer är även, vid sidan av mitt underdåniga tack, i sin ordning till denna sköna dam då även hon antagits till doktorandstudier. Feliciter!
Dagen innan avresan insåg jag hur välbehövligt det var då jag plötsligt upptäckte att jag var på Carolina iförd mina lurviga tofflor. Jag hade av tankspridd stress inte kommit ihåg att byta skodon innan avfärd. Dock, det bästa med Carro är att även om man är utstyrd på detta sätt så är man iaf inte mest udda och eccentrisk.
Kan berätta att man i det fina landet Slovakia kan köpa smörgåspålägg av märket Spartakus. Det är en skivande gladiator på paketet.
Tusen, tusen tack till min iucundissima et peritissima linguae gästbloggare K, som jag verkligen hoppas vill någon gång skriva igen. Maximas gratias tibi, amicae, ago.
Många gratulationer är även, vid sidan av mitt underdåniga tack, i sin ordning till denna sköna dam då även hon antagits till doktorandstudier. Feliciter!
Monday, November 14, 2005
De cordibus tribus Ennii
Romarna var ju som bekant inte alltför angelägna om att lära sig främmande språk (såvida detta språk inte var grekiska, vill säga). Individer som föddes utanför Rom, och med ett främmande modersmål, blev alltså tvungna att vid sin ankomst till staden i fråga lära sig latin, såvida de inte redan lärt sig detta från barnsben. Skolexemplet på detta är ju Catullus, född och uppvuxen i Verona, på den tiden en galliskspråkig utpost, och som med sin diktning fört med sig ett så viktigt ord som det galliska basia till Rom, och till var latinists första grundläggande vokabulär.
Gellius (17.17.1) berättar följande lilla anekdot om den store Ennius, född i Rudiae i Calabrien:
Quintus Ennius tria corda habere sese dicebat, quod Graece et Osce et Latine sciret.
Ennius blir därför den förste dokumenterade flerspråkige individen under romarrikets långa historia, och uttrycket som här används är alltså "att ha mer än ett hjärta", rätt så gulligt, och väl igenkännbart för var och en av oss som råkar tala mer än ett språk flytande. I samma veva antyds att Ennius värderade samtliga språk lika högt, och däremd den höga aktning de italiska folken då kände för sina modersmål, de icke-latinska italiska språken på halvön, som samtliga dog ut under romarrikets successiva utbredning århundradena f.Kr.
Att Ennius ska ha talat oskiska är dock något märkligt, då Rudiae vid tidpunkten för hans födelse (omkring 239 f.Kr) låg under messapiskt styre, snarare än oskiskt. Och därom hava de lärde tvistat i nära nog 2000 år.
Vi kan här kringgå hela diskussionen och istället ägna oss helhjärtat åt att studera oskiska (framför allt som messapiskan är ytterst fragmentariskt bevarad!), och därigenom kanske förstå desto mer av den store mannens diktning.
Introduktion till oskernas språk och skrift:
http://www.ancientscripts.com/oscan.html
Och lite hard-core oskisk grammatik kan väl aldrig sitta helt fel? (Perfekt partytrick!)
http://www.forumromanum.org/latin/buck_1.html#14
Gästbloggare: doctissima (k)
Gellius (17.17.1) berättar följande lilla anekdot om den store Ennius, född i Rudiae i Calabrien:
Quintus Ennius tria corda habere sese dicebat, quod Graece et Osce et Latine sciret.
Ennius blir därför den förste dokumenterade flerspråkige individen under romarrikets långa historia, och uttrycket som här används är alltså "att ha mer än ett hjärta", rätt så gulligt, och väl igenkännbart för var och en av oss som råkar tala mer än ett språk flytande. I samma veva antyds att Ennius värderade samtliga språk lika högt, och däremd den höga aktning de italiska folken då kände för sina modersmål, de icke-latinska italiska språken på halvön, som samtliga dog ut under romarrikets successiva utbredning århundradena f.Kr.
Att Ennius ska ha talat oskiska är dock något märkligt, då Rudiae vid tidpunkten för hans födelse (omkring 239 f.Kr) låg under messapiskt styre, snarare än oskiskt. Och därom hava de lärde tvistat i nära nog 2000 år.
Vi kan här kringgå hela diskussionen och istället ägna oss helhjärtat åt att studera oskiska (framför allt som messapiskan är ytterst fragmentariskt bevarad!), och därigenom kanske förstå desto mer av den store mannens diktning.
Introduktion till oskernas språk och skrift:
http://www.ancientscripts.com/oscan.html
Och lite hard-core oskisk grammatik kan väl aldrig sitta helt fel? (Perfekt partytrick!)
http://www.forumromanum.org/latin/buck_1.html#14
Gästbloggare: doctissima (k)
Tuesday, November 08, 2005
Gastritis
Japp, så är det. Men får väl skylla sig själv, i synnerhet när man tittar på de senaste alkoholstinna notiserna här. Vi kanske ska byta namn till alkobloggen.
Titta på detta istället:
http://semperegoauditor.typepad.com/ccc/
Eller det här:
http://campusmawrtius.blogspot.com/
Han påminner oss om, om ni rullar ner lite, att i måndags var det Maecenas dösdsdag.
Värt att tänka på.
Mer om Maecenas:
http://www.harrys-stuff.com/horace/horace-maecenas.php
http://www.orbilat.com/Encyclopaedia/M/Maecenas.html
Titta på detta istället:
http://semperegoauditor.typepad.com/ccc/
Eller det här:
http://campusmawrtius.blogspot.com/
Han påminner oss om, om ni rullar ner lite, att i måndags var det Maecenas dösdsdag.
Värt att tänka på.
Mer om Maecenas:
http://www.harrys-stuff.com/horace/horace-maecenas.php
http://www.orbilat.com/Encyclopaedia/M/Maecenas.html
Sunday, November 06, 2005
Adulatio
Jag är enormt fånig. Jag försöker även låtsas att jag är ung. Tragiskt.
Ikväll har jag dock pratat med Promoe och sålunda efter Looptroops spelning fått förklara hur mkt bl.a "The Long Distance Runner" betyder för mig. Helt darrig och glad. Vilken trevlig pojk.
Här ska ni titta:
http://www.looptroop.nu/
Ett käckt latincitat borde finnas här, men är väl för onykter.
Vi ger er istället en hel hemsida på bara, bara latin:
http://www.mebsuta.com/domus.htm
Konstig men lustig.
Ikväll har jag dock pratat med Promoe och sålunda efter Looptroops spelning fått förklara hur mkt bl.a "The Long Distance Runner" betyder för mig. Helt darrig och glad. Vilken trevlig pojk.
Här ska ni titta:
http://www.looptroop.nu/
Ett käckt latincitat borde finnas här, men är väl för onykter.
Vi ger er istället en hel hemsida på bara, bara latin:
http://www.mebsuta.com/domus.htm
Konstig men lustig.
Friday, November 04, 2005
Turma
Bättre nu. Nästan fungerande.
Under min rehabilitering läste jag om Mary McCarthys fantastiska bok "The Group", då jag ville minnas att Sortes Vergilianae utövades däri. Jodå:
[I en beskrivning av den eccentriska familjen Andrews]
When they had to make a joint decision, like whare to send young Billy to college or what to have for Christmas dinner, they would solemnly do the "Sortes Virgilianae" in full concourse assembled with Mr Andrews' old Aeneid; the idea was that the children became voting members of the family when they were able to construe Latin- think of that!
Fantastisk barnuppfostran!
Mer Mary McCarthy, som faktiskt var gift med Edmund "Bunny" Wilson (se nedan) i några turbulenta år:
http://www.nytimes.com/books/00/03/26/specials/mccarthy.html
Under min rehabilitering läste jag om Mary McCarthys fantastiska bok "The Group", då jag ville minnas att Sortes Vergilianae utövades däri. Jodå:
[I en beskrivning av den eccentriska familjen Andrews]
When they had to make a joint decision, like whare to send young Billy to college or what to have for Christmas dinner, they would solemnly do the "Sortes Virgilianae" in full concourse assembled with Mr Andrews' old Aeneid; the idea was that the children became voting members of the family when they were able to construe Latin- think of that!
Fantastisk barnuppfostran!
Mer Mary McCarthy, som faktiskt var gift med Edmund "Bunny" Wilson (se nedan) i några turbulenta år:
http://www.nytimes.com/books/00/03/26/specials/mccarthy.html
Thursday, November 03, 2005
Crapula et gravedo capitis
Jag är så förbaskat bakfull.
Sålunda, en dikt som väl beskriver hur jag försatte mig i detta tillstånd:
Minister vetuli puer Falerni,
inger mi calices amariores,
ut lex Postumiae iubet magistrae
ebrioso acino ebriosioris.
at vos quo lubet hinc abite, lymphae,
vini pernicies, et ad severos
migrate. hic merus est Thyonianus.
Försök gärna läsa rad 4 snabbt. Tungan blir liksom onykter.
Catullus dikt XXVII, om någon undrar.
Här finns översättning till alla möjliga språk:
http://rudy.negenborn.net/catullus/text2/e27.htm
Sålunda, en dikt som väl beskriver hur jag försatte mig i detta tillstånd:
Minister vetuli puer Falerni,
inger mi calices amariores,
ut lex Postumiae iubet magistrae
ebrioso acino ebriosioris.
at vos quo lubet hinc abite, lymphae,
vini pernicies, et ad severos
migrate. hic merus est Thyonianus.
Försök gärna läsa rad 4 snabbt. Tungan blir liksom onykter.
Catullus dikt XXVII, om någon undrar.
Här finns översättning till alla möjliga språk:
http://rudy.negenborn.net/catullus/text2/e27.htm
Wednesday, November 02, 2005
Tuesday, November 01, 2005
Sortes amicarum
Sortes har lockat många, de flesta håller sig till da eightball, men jag känner att den är inte utförlig nog. Under en ganska nyss avslutad och särdeles ångestgivande konversation med en fantastisk väninna kördes lite sortes v. efersom det verkar som hon också ska erbjudas doktorandplats. Den ljuvliga Karin fick VII:616, som lyder följande, återigen med Björkesons översättning:
Hoc et tum Aeneadis indicere bella Latinus
more iubebatur tristisque recludere portas.
Abstinuit tactu pater aversusque refugit
foeda ministeria, et caecis se condidit umbris.
(Konungen ombeds nu förklara krig mot Aeneas, och låta upp som sedvänjan är, förödelsens portar. Denne vägrar dock vidröra dem och drar sig undan med avsky vad man begär, flyr in i skyddande skuggor)
Förlåt, carissima Karin, min usla spådom. Jag vill verkligen tolka detta välvilligt, det hela hänger dock på om du är kungen eller Aeneas. Och vad symboliserar portarna? Jag tror dock att du är Aeneas, och att det finns krafter som rör sig mot din lycka, men att du kommer att segra i slutändan.
Vidare har den sköna H., hemfallit till blodigt eightball beroende rörande sin framtid. det är såväl professionella som amorösa funderingar, men mest drivs hon av en lust att snärja någon ur Hammarbys fotbollslag. Jag ger en hjälpande had och slår i Aeniden för din skull. Mitt finger faller på III:116 (hm, båda slutar i 16, intressant), and makes little sense:
Nec longo distant cursu: modo Iuppiter adsit,
tertia lux classem Cretaeis sistet in oris.'
sic fatus meritos aris mactavit honores,
taurum Neptuno, taurum tibi, pulcher Apollo,
nigram Hiemi pecudem, Zephyris felicibus albam.
(Björkeson: Avståndet dit är inte så långt; om Jupiter bistår angör vi Kretas kust på tredje dagen med flottan. Med dessa ord för han fram till altaret värdiga offer: åt Neptunus en tjur, en tjur åt dig, sköne Apollo, svartulligt får åt stormen, och vitt åt bevågna sefyrer.)
Pulcherrima H., detta är kryptiskt. Jag tror dock att du kommer få svar på någon av dina framtidsundringar inom tre dagar, och till det du vill är avståndet hursomhelst icke långt. Dock, du behöver någon mäktig individs beskydd och bistånd (Jupiter!), men det tror jag du redan ordnat.
Altaret och offerdjuren är ju så klart en vägledning till hur du ska träffa och fälla dina Hammarby-gossar, ett altare är i dessa dagar en bardisk, och offerdjur, jo, du behöver en s.k wingman vid utgång, så att deras kompisar inte blir ensamma. Minst en ljus och en mörk, samt gärna två manliga kamrater. Ge dig ut på Söder och härja!
Och för egen del? Har redan tittat på min yrkesmässiga framtid, men hur är det med kärleken? Vissa specifika frågor finns det faktiskt att ställa. Jag har försökt och försökt med da eightball, men den säger bara att det är svårt att förklara just nu.
O fan, (förlåt; Edepol) fingret fastnar på VI: 455, Aeneas möter den irrande Dido medan han gör besök i Dödsriket, ni minns, hon som tog livet av sig då han lämnade henne. Och hon springer från honom... Jag tror vi återvänder till da eightball...
Tack till doctissima Erika för den alternativa Sortes tolkningen!
Hoc et tum Aeneadis indicere bella Latinus
more iubebatur tristisque recludere portas.
Abstinuit tactu pater aversusque refugit
foeda ministeria, et caecis se condidit umbris.
(Konungen ombeds nu förklara krig mot Aeneas, och låta upp som sedvänjan är, förödelsens portar. Denne vägrar dock vidröra dem och drar sig undan med avsky vad man begär, flyr in i skyddande skuggor)
Förlåt, carissima Karin, min usla spådom. Jag vill verkligen tolka detta välvilligt, det hela hänger dock på om du är kungen eller Aeneas. Och vad symboliserar portarna? Jag tror dock att du är Aeneas, och att det finns krafter som rör sig mot din lycka, men att du kommer att segra i slutändan.
Vidare har den sköna H., hemfallit till blodigt eightball beroende rörande sin framtid. det är såväl professionella som amorösa funderingar, men mest drivs hon av en lust att snärja någon ur Hammarbys fotbollslag. Jag ger en hjälpande had och slår i Aeniden för din skull. Mitt finger faller på III:116 (hm, båda slutar i 16, intressant), and makes little sense:
Nec longo distant cursu: modo Iuppiter adsit,
tertia lux classem Cretaeis sistet in oris.'
sic fatus meritos aris mactavit honores,
taurum Neptuno, taurum tibi, pulcher Apollo,
nigram Hiemi pecudem, Zephyris felicibus albam.
(Björkeson: Avståndet dit är inte så långt; om Jupiter bistår angör vi Kretas kust på tredje dagen med flottan. Med dessa ord för han fram till altaret värdiga offer: åt Neptunus en tjur, en tjur åt dig, sköne Apollo, svartulligt får åt stormen, och vitt åt bevågna sefyrer.)
Pulcherrima H., detta är kryptiskt. Jag tror dock att du kommer få svar på någon av dina framtidsundringar inom tre dagar, och till det du vill är avståndet hursomhelst icke långt. Dock, du behöver någon mäktig individs beskydd och bistånd (Jupiter!), men det tror jag du redan ordnat.
Altaret och offerdjuren är ju så klart en vägledning till hur du ska träffa och fälla dina Hammarby-gossar, ett altare är i dessa dagar en bardisk, och offerdjur, jo, du behöver en s.k wingman vid utgång, så att deras kompisar inte blir ensamma. Minst en ljus och en mörk, samt gärna två manliga kamrater. Ge dig ut på Söder och härja!
Och för egen del? Har redan tittat på min yrkesmässiga framtid, men hur är det med kärleken? Vissa specifika frågor finns det faktiskt att ställa. Jag har försökt och försökt med da eightball, men den säger bara att det är svårt att förklara just nu.
O fan, (förlåt; Edepol) fingret fastnar på VI: 455, Aeneas möter den irrande Dido medan han gör besök i Dödsriket, ni minns, hon som tog livet av sig då han lämnade henne. Och hon springer från honom... Jag tror vi återvänder till da eightball...
Tack till doctissima Erika för den alternativa Sortes tolkningen!
Subscribe to:
Posts (Atom)
