ultima cumaei venit iam carminis aetas

Vi går nu in i den sista tiden, det ska nu, om den nya snofsiga tidsplanen och idén håller, och det ska nu cirka ett år kvar till slutseminarium, och den insikten känns inte helt verklig, jag tittar ut över de trassliga filerna med oredigerade dokument och mina fyra miljoner post-its,till största delen oläsliga, men säkerligen någon gång ruskigt viktiga, och undrar hur detta ska kunna bli ett sammanhängande manuskript. Allvarstid kräver ( är inte förresten denna affisch betydligt trevligare än den överkommersialiserade och alltför mysigaoch eftergivna keep calm and carry on med alla sina fåniga varianter?) som synes tystnad,och det lär väl bli något mer av det tillståndet här framöver. Men, då även samhällsanda och vaksamhet är nödvändigheter, kan inte omvärldsbevakningen släppas helt:

- Venanzio har varit underbart flitig senaste tiden, skriver om nyutkommet och rundar av den spännade Pindaros-diskussionen.

- I Axess diskuteras återigen den grekiska synen på sexualitet, och Antiken by night recenseras så där i förbifarten.

- Har som vanligt lyckats missa det mesta av sommarpratare,men jag är närapå övertygad att Johanna Koljonen var den enda som nämnt Vergilius. (I en bisats, i sällskap med Dante, men ändå!)

- Jag har lyckats plöja ungefär hälften av Maria Langs deckare i sommar (sicken semesterläsning!),vilket är en prestation blott i det avseende att de kan vara lite knepiga att få tag i, och känner att världen sannerligen är mogen för en längre essä om hur hon förhåller sig till de klassiska språken. En professur i latin ställer till problem, det kryllar av egyptologer, och små syftningar till de klassiska poeterna dyker upp här och var.

- Och för dem av oss som är evinnerligt trötta på den där förbaskade skräcktrenden med zombier och sjöodjur i Austen, skojiga titlar av slaget Android Karenina och annat bjäfs, så finns nu äntligen reaktionen; Austeniseringen av diverse horrorklassiker! Vad sägs om Redrum Park, en trevligare variant av the Shining?