ex his elucet

Jag har äntligen börjat undervisa och nu när det satt igång, när planering avslutats, så kanske det blir en smula tid till annat, t.ex att uppdatera sig om gymnasietlatinets tillsånd här i Uppsala. Ni minns väl vad som skett, helt plötsligt visade det sig att det inte skulle finnas latin på gymnasienivå i lärdomstaden Uppsa.a, de gamla arika gymnasierna, såsom Katedralskolan tyckte inte intresse fanns. inte bara den lokala tidningen uppmärksammade detta först på debatt och insändarplats, och det landade till slut på ledarplats i SvD. UNT har fortsatt bevaka frågan, först med en artikel om det närbelägna Forsmakssskola, som inte bara erbjuder latin, utan där läser tydligen 25% av eleverna språket ! (Se där, kära Uppsalaskolor, problemet ligger nog inte hos eleverna utan en bristande enthusiasm och förståelse från ledningen):

"Britt Pudas, som undervisar i latin på skolan berättar att kursen ursprungligen kom till på initiativ av en av eleverna. Det var för ungefär 15 år sedan och intresset har hållit i sig.
- Det första året var det massvis med elever. Jag trodde nästan inte det var sant. Men vi har aldrig haft under femton elever något år, berättar hon.
Under höstterminen handlar det om en lokal kurs med "allmänbildande stuk" som Britt Pudas uttrycker det. Hon poängterar gärna kopplingar till andra språk och latinets betydelse i dagens moderna Sverige.
- Latinet är inte ett dött språk. Jag försöker visa hur språket lever i dag och var vi träffar på det. Man kan böja ihjäl sig och göra latin hur tråkigt som helst men målet är inte att de ska läsa en tung text av Caesar utan det ska vara allmänorienterande.
Under vårterminen brukar alltid en mindre grupp elever gå vidare och läsa Latin A som fortsättningskurs.
Varför latinet lockar naturvetarna på Forsmarks skola kan Britt Pudas bara gissa.
- De är väldigt intresserade och det här är något annat än matte, kemi och fysik. Vi har ganska nyfikna elever som valt en lite annorlunda skola. Man ska inte underskatta ungdomarnas vilja att lära sig."

Det följdes nästa dag av en ledare som mer eller mindre upprepar artikeln, och även visar att han inte direkt är insatt i frågan:


"Samtidigt är det allt färre som läser latin på universitetet. Det är lätt att se det minskade intresset för latin som en ond cirkel. När allt färre läser latin på gymnasiet, blir allt färre behöriga till universitetskurser i latin. Och när färre läser latin på universitet, utbildas färre latinlärare som kan inspirera nya elever att sätta tänderna i historiens lingua franca."

Kära ledarskribent, det är bara Uppsala som har förkunskapskrav för latinstudier bland våra högskolor, sålunda är du antingen omedveten om detta eller är av den sorten att intet finnes utanför den eviga ungdomens stad. Dock, om vi ska hålla oss innnanför de uppsaliensiska gränserna, och acceptera axiomet att dracones sunt därutanför, så haver UU faktiskt en introduktionskurs på halvfart som gör studenten behörig till latin på A-nivå. Denna intro-kurs har för övrigt mer än 50 studenter i höst! (Sidofråga; kan Karon kalla?)

Slutligen, och då har vi sparat det bästa till sist, så finns en latinlärare som vägrar låta ämnet go gently into that good night. Jajamän, iuvenes, latinet har återvänt till Uppsala, till Thoren Business School, tack vare en enda persons insatser:

"Det är läraren Axel Hörstedt som lyckats få ihop en mindre grupp elever som börjar läsa latin i dagarna.
- När jag fick veta att det inte skulle bli något på Katedralskolan kände jag att vi borde göra något. Reaktionen har varit bra både från skolledning och elever. Även ekonomer kan ha nytta av latin och det är viktigt att en stad som Uppsala har latinundervisning, berättar han."

Visst är det fascinerande att man genom en eldjäl kan få ihop en grupp på ett ekonomiinriktat gymnasium, medan tja, t.ex Katedralskolan, som profilerar sig såsom internationellt och språkligt inriktad, säger sig ha svårigheter med detta. Luktar fisk!