Quia Romae mures molas lingunt

Efter en liten utflykt i massmedia (får jag bara säga hur innerligt jag längtar efter Littorins bidrag till InJo-bloggen!), återvänder sålunda latinbloggen till sitt vanliga, ordinära bludder; vilket såsom oftast består av några notiser:

- Ett sista ord om bloggandet nu i veckan, att det som jag egentligen verkar ha fått flest reaktioner på är fördömandet av användandet av "impact" såsom ett verb. Notera att det aldrig påståtts att det inte skulle vara korrekt, utan snarare antytts sådant användande är en tydlig markör att texten inte är värd att ta på allvar.

- Världens bästa förening, Klassiska föreningen i Uppsala, har möte nu på i veckan, och inbjuder till en föreläsning tisdag den 23 november 2010,kl. 18.30 (precis), varvid den gästas återigen av Jesper Blid, fil.lic, Stockholm, som fortsätter sin exposé över kyrkoarkitekturens utveckling, denna gång under titeln ”Kyrkoarkitekturens utveckling under senantiken och tidig medeltid”. Lokal: Engelska Parken. Humanistiskt Centrum Hus 6 sal K-1031. Enklast att nå från kyrkogårdssidan, ingång 3 L. Tag korridoren till vänster (märkt "Hus 7"), fortsätt fram till den öppna ytan framför Ihresalen. Snett mittemot Ihresalens ingång finns en dörr till hus 6 (skylt i taket: "Erik Gustaf Geijer-salen"). Salen K-1031 finns innanför denna dörr, omedelbart till höger på samma plan. Efter föreläsningen sedvanlig lätt supé till självkostnadspris. ALLA INTRESSERADE HJÄRTLIGT VÄLKOMNA!

- Man hittar mer om Seneca, så ju denne är à la mode för närvarande i denna UnderStreckare.

Dock undrar jag en smula över formuleringen här "Efter en tid skriver Seneca en satir som förlöjligar den döde Claudius och liknar honom vid en pumpa." Jag gissar att det Apocolocyntosis som åsyftas här, men jag kan inte påminna mig att Claudius liknas vid en pumpa i texten. Titeln, på svenska oftast återgiven såsom "Förpumpningen" eller "Förkurbitsningen" kommer nämligen inte från pump-liknelser, utan från en grekisk ordlek hos Cassius Dio (återgiven av dennes epitomator, 60.35), som i Loebs översättning lyder: "Seneca himself had composed a work that he called "Pumpkinification" - a word formed on the analogy of "deification [...]", och det är omdiskuterat om just denna är identisk med stycket om Claudius. Sådant kan vara bra att ha lite koll på när man skriver om Senecas författarskap.

- Och slutligen, lite institutsporr. Som ni alla vet lever vi fullkomligt idylliska liv här vid instituten i Rom, och en del än mer så, som t.ex de vid det amerikanska, vilket visas i följande artikel från NYT (American Academy är en av mina favoriter likaså, trots att det ligger på andra sidan staden, då det har det mest välsorterade och uppdaterad biblioteket i filologi jag någonsin besökt, samt att de faktiskt har en egen bar, vilket onekligen uppskattas tråkiga eftermiddagar):

"To describe the academy, which was founded in 1894, as an idyllic incubation chamber for study and creative thinking would be something of an understatement. The Renaissance-inspired main building was designed by McKim, Mead and White and partly financed by J. P. Morgan, who helped find a site for the academy that stood higher above Rome than its French counterpart on the opposite side of the city. The building rises stoically around an interior courtyard, its plaster walls inlaid with lapidary from archaeological digs. Inside is a sitting room with a grand piano and a billiard room dominated by a black-and-white painting by Chuck Close, a trustee and former resident, as well as the library, which contains more than 140,000 volumes, from literary classics to rare books from the 16th century.
...
Dinners at the academy are languid affairs, with the meals whipped up by a kitchen that Alice Waters retooled in 2007. Not long ago, after one such meal, Ersela Kripa, a New York-based architect and current fellow, asked her dinner companions if they had heard about the Roman aqueduct that runs under the building. ‘‘It’s amazing,’’ she said. ‘‘You open this little hatch in the floor of the basement, and suddenly you’re in another universe.’’ Jeremy Mende, a graphic designer from San Francisco, then surprised everyone with a bottle of grappa. Once it was finished, Kripa led some fellows to the hatch, which was located in the floor of a basement corridor known as the Cryptoporticus. They spent the rest of the evening wandering through a plumbing system barely younger than Jesus."