conturbabimus

Januari, så snabbt du försvinner! Jag har haft semester, laddar inför vårens skrivande och sorger. Nu när man sakta återkommer så är det dags för ngra notiser, varav jag tjuvhållit alltför länge på de flesta:

-Först och främst, på resan mot ledigheten läste jag i SvD att den hyllade Björkeson kommit med ytterligare en översättning, denna gång "Aminta. Ett herdedrama" av Torquato Tasso. Nu är jag på intet vis nog bevandrad i denna genre för att säga något därom, men det finns en sak i recensionen som förbryllar mig en smula. Så här står det:

"Tasso är ingen dramatiker, men som lyriker hör han till renässansens förnyare, och hans bildspråk förebådar – som Anders Cullhed påpekar i sitt förord – den senare barockpoesin med dess häpnadsväckande metaforiska rikedom. Kanske kommer Tassos poetiska styrka tydligast fram i de körpartier som lagts in här och var i herdedramat, så till exempel i körens hyllning till den lyckliga guldålder i mänsklighetens barndom då kärleken var fri och ”mjölk har strömmat / i floderna och skogen dröp av honung.” Hyllningen avslutas med följande vackra variation av den klassiska formeln ”carpe diem”:

Ja, låt oss älska! Solen dör och födes

på nytt, men vi skall fråntas

dess korta ljus, och dödens natt är

evig.

Här förmår Torquato Tasso trots allt, med Ingvar Björkesons bistånd, att framstå som en stor poet också för dagens svenska läsare. Det är därför inte så egendomligt att just detta citat placerats på omslaget till denna vackra men kanske något lyxbetonade klassikeröversättning."

Men hallå, säger jag likt kidsen, är inte det Catullus? Dikt 5 för att vara mer precis, och antagligen hans mest kända? Följande verser känns väl hiskeligt bekanta när man läst dessa ovan:

Vivamus, mea Lesbia, atque amemus
...
soles occidere et redire possunt;
nobis cum semel occidit brevis lux,
nox est perpetua una dormienda.

Är jag väldigt tråkig om jag tycker att det borde ha lyfts fram i recensionen, då just denna vers får utgöra dess nav? Han kanske inte kände igen dem...


- Lysande och glädjande nyheter från Gu, där till hösten "en unik grundutbildning i klassisk humaniora " startas. Jag är våldsamt entusiastisk, då upplägget beskrivs sålunda (och hur går det med klassikerprogrammet vid UU egentligen?):

"– Programmet är enkelt uttryckt en spetsutbildning i analytiskt tänkande, säger Christina Thomsen Thörnqvist, koordinator för programmet och docent i latin.

Under de tre åren ägnar sig studenterna åt en rad centrala filosofiska frågor belysta från olika ämnen, bland annat filosofi, idéhistoria och litteraturvetenskap. De läser källtexterna i original och får löpande träning i latin, grekiska och arabiska. Även matematik, astronomi och biologi vävs in. Gamla ämnesgränser lämnas därhän och studenterna tar ut sin kandidatexamen i just liberal arts."


- Ytterst spännande kurs i papyrologi ges i U-a i vår (kursstart 1 mars), som antagligen inte kommer att upprepas och detta är alltså ett unikt tillfälle. Kursen heter Grekisk papyrologi:en grundläggande orientering (7.5 hp) och förkunskapskravet är Grekiska II (kontakta Denis Searby för intresseanmäran):

"Har du någonsin velat lära dig tolka grekisk-egyptiska papyrer? Papyrer kan ju innehålla allt från Aristoteles beskrivning av Atens författning, privatbrev, fragment av evangelierna, Kleopatras egenhändiga underskrift till magiska formler till frambesvärjande av de dödas andar …
...
Kursen ger en grundläggande orientering om hur man läser och beskriver grekiska papyrer och i mindre utsträckning grekiska ostraka. Kursen riktar sig främst till dem som vill ägna sig åt fortsätta studier i papyrologi, eller använda papyrologiskforskning i andra vetenskapliga sammanhang."

- Och så ytterligare en kurs, denna i Lund, 18 april – 30 maj 2011, som har en mkt illuster laguppställning av undervisande lärare (kontakt vid ev intresse, helst innan 2 februari):

"Doktorandkursen Tolkning av äldre texter vänder sig till forskarstuderande som arbetar med källor från tiden före 1800. Den utgör en fristående kurs i samarbete med Introduktionskurs till förmoderna studier I: Äldre texters förmedling, vilken uppmärksammade filologiska frågor och editionsproblem, och som gavs under höstterminen 2010. Den här kursen, som är tänkt att ges senvåren 2011, ger i stället en introduktion till de specifika tolkningsproblem som forskare med för- och tidigmoderna ämnen möter. Huvudvikten ligger på de genrer som var vanliga i det tidigmoderna Europa. I fokus står textproduktionens sociala och kulturella villkor, samspelet mellan medium och budskap, och retorikens grundläggande roll i all äldre textproduktion. Meningen är att ge redskap och metoder för tolkning och förståelse av äldrehistoriskt källmaterial. Som lärare har några av Sveriges allra främsta forskare på den tidigmoderna perioden engagerats."

Då jag ska flänga en hel del den närmsta veckan har jag tagit mitt ansvar och engagerat en gästbloggare (yay!), nu kommer nämligen den vittra Hanna från Nugae att ta över ett litet slag här!