Friday, October 31, 2008

rogaverunt

Jag har två små brev som legat och brännt länge nu i frågelådan, och för att kunna typ gå på helg med ett blott solkigt och inte nattsvart samvete, ska de nu snabbt besvaras, och det lär gå snabbt då båda har förslag. Den första gäller som så ofta en tatuering:

"Jag tänkte tillägna mina 2 underbara döttrar en tatuering, och var ute och sökte lite efter texten ”För evigt i mitt hjärta” på latin. Efter lite ”gogglade” så hamnade på din blogg.
Jag vet att du har lagt ut en del förslag till liknade delar av denna text, men jag vill ju vara helt säker när det gäller en tatuering. Hittade översättning på ett forum där man påstod att ”För evigt i mitt hjärta” skulle bli ”
In aeternum in corde meo”, ordagrant översatt. "

Det är ett absolut godkänt förslag, in corde meo är i mitt hjärta, det har diskuterats tidigare på denna blogg, och in aeternum, återigen ett uttryck som stötts och blötts vid annat tillfälle, duger bra.

Nästa är lite svårare, mest för att förlaget gör mig lite förbryllad:

"Skulle vara jätte tacksam om du kunde hjälpa mig att överätta meningen "I will ask" till latin. Än så länge har jag lyckats få ner de till "Ego mos inquiro" men är osäker på böjningen och är inte heller säker på att det är rätt ord för "Ask"

Det som bekymrar är förståss översättningen av 'will' till mos, very odd.
I den engelska meningen har ju 'will' en futural betydelse, alltså, 'jag kommer att fråga' (jag utgår att det är 'fråga' som åtsyftas och inte 'be'), och sålunda skulle man i latinet nyttja en böjd verbform, då i futurum. Det verb som ska böjas i futurum är dock inte det föreslagna, tycker i alla fall jag, utan min rekommnedation är att använda, om det nu är 'fråga' man vill att det ska betyda, quaerere eller rogare, och dessa två blir i futurum, första person singular (i.e 'jag'); quaeram respektive rogabo, man sätter sällan ut 'jag' i latinet, utan låter det vara underförstått genom verbändelsen.

Helg nu?

impotens regina

En hektiskt och något kantig vecka, med di djupaste dalar, en och annan avgrund, samt enstaka topp. En sådan var publiken vid det s.k Nördcaféet i onsdags, i sanning liten men naggande god, helt suveräna människor.

Jag pratade om hur teknologi har förändrat filologi och studium av klassiska språk, dels genom direkt användning av teknologi såsom elektroniska editioner etc, dels genom t.ex ökad möjlighet att tyda palimpsester och rekonstruera skadad text med nya, dyra tekninker. Det var en rolig föreläsning att skriva, och personalen på Tekniska muséet var i sanning superbt trevlig, och jag fick en fullmatad presentpåse som tack (det hade jag inte väntat mig), vari de två största funden var den specialtryckta t-tröjan och dita pinnepinne med nördcaféets exklusiva logo, man får blott sådana ting om man medverkat.

Jag hade utlovat mer info om Klassiska Föreningens hundraårsjubileum (föreningen återskapades den 15 september 1908, efter att ha vilat i 5 år, och har sedan dess vait oavbrutet verksam), och kan sålunda berätta att det är den 17 november, kl 18.30 (precis) i sal 7-0042, Engelska parken, Humanistiskt Centrum. Det inleds med ngra glimtar ur föreningens historia, och däreftr en "festföreläsning" med titeln Kleopatra- från monster till modell. Om Egyptens sista drottning i konst och populärvetenskap. Jag är personligen lite osäker på vad en festföreläsning är, maybe it involves costumes, men ämnet är spännande i sig.

På tal om Kleopatra var hon nyligen föremål för en recension av boken "Cleopatra: The Last Queen of Egypt" i Newsweek, detta kvalitesmagasin, som just diskuterar framställningen av denna kvinna genom tiderna, och vilka källor vi egentligen har om damen i fråga:

"The official story—Octavian's version, promoted in speeches, rumors, pamphlets and the deft use of symbols—says that Cleopatra corrupted the innocent Caesar and Antony in order to ruin Rome and advance herself. (This is not so different from the depiction in the HBO series "Rome"—Cleopatra, a druggy strumpet, offers herself as Caesar's "slave," while secretly conniving for control.) The archeological record is thin, but it suggests something else: that Cleopatra was a competent ruler in difficult times, dealing with internal unrest and unstable neighbors. Tyldesley wants to "put Cleopatra back into her own, predominantly Egyptian context"—to see her as a ruler of Egypt, not as a consort of Romans. In this view, sex was one of the few tools available to women, and her use of it was "sensible," not "weak." In fact, Tyldesley writes that Cleopatra "probably had no more than two, consecutive relationships."


Ett utmärkt förslag till Halloween-utklädning om någon tänker syssla med sådant?

Monday, October 27, 2008

viribus unitis

Notiser, notiser, notiser, samt ett och annat evenemangstips:


- I Göteborg är det dags för nästa seminarium i den editionsfilologiska serien! Onsdag 29 oktober, kl. 15-17, får vi besök av Paula Henriksson, forskarassistent i Uppsala, som ska tala om "Editionens hermeneutik: nyspråkligutgivning i Sverige". Då diskuteras svensk editionshistoria rörande 17- och 1800-tal men det gås också in på aktuella frågor som hur man kan och bör se på en utgivares plikter, dels mot det historiska materialet, dels mot sentida läsare/användare, och vilka konsekvenser utgivarval får i olika bemärkelser. Lokal är som vanligt T 116 i Arkeologen


- En del har väl missat att högskoleprovet varit, men det är en egokick att ta orddelen, något som en latinist inte kan misslyckas med. Finns testa-dig-själv variant på SvD.


- Annat som man kan läsa hos SvD är en av dessa poteniella Heliga Graalar, de dyker ju upp med jämna mellanrum, och efter den förhatliga da Vinci-koden ligger det väl liksom i tiden. Man ska komma ihåg att poteniell Graal alltid dyker upp när man behöver något, såsom här kanske fler museibesökare, eller allt som oftast mer pengar, det är alltid i budgettider som NASA nästan är utomjordiskt liv på spåren, eller man hittar unika byster i vattnet.



- Och i en annan tidning kunde man i helgen läsa om Labrandaprojektet, mycket spännande. Tyvärr lägger UNT inte ut sina intressantaste artiklar på nätet, jag har inte heller kunnat bjuda er på deras recension av Ciceros Om Talaren i Birger Berghs översättning.

- Konversationsgruppen i latin träffas antagligen igen den 11 november. Hör av er om ni är intresserade.


- Måndagen 17 november 18.30 (precis) Klassiska Föreningen i Uppsala möte, eftersom de då firer 100 år! Glimtar från föreningens illustra historia utlovas, samt en stor galaföreläsning av den vittfrejdade Allan Klynne om Kleopatra! (Berättar mer snart)

- Själv föreläser jag på Tekniska Museet på onsdag, och det är nu hög tid att skriva föreläsningen i fråga. Jag misstänker att ytterligare racer-prokrastinerande kommer ske.

- Och presidentvalet i USA närmar sig. Ack så nervöst, betryggande är dock att Obama has locked down the important mariachi-band vote (varning, melodin sätter sig verkligen i hjärnan), och Palin lyckat alienera samtliga entomologer med sin nedlåtande attityd till fruit-fly research. (Tack till mater för sådan info, man ska inte jävlas med entomologer, ruskigt långsinta, vidare tigger min favoritkommentator pengar för att avsluta sin bevakning av McCains kampanj då tidningarna kursar till höger och vänster over there. )

Sunday, October 26, 2008

omnibus

Från vårt broderland Norge kommer det en rapport från händelserna i torsdags, som ett sepiatonat vykort från en vackrare, fjärran tid:

Cara [latinbloggen]!

Du skulle ha varit här med oss klassikere i Trondheim igår. Vi samlades ett trettiotal studenter, doktorer och professorer från alla universitetets håll och kanter för en mysig tvåtimmars föreläsning av den vackra Dr. Thea Selliaas Thorsen om kärlek, Ovid, Sapfo och kvinnors påverkningskraft på lyriken. Du skulle ha varit här på det gamla Bybroens antikvariat, mitt blant tusentals avgamla böcker, bokdamm lukten av gulnat papper, rödvin framför öppenspisen, gammalt knirkande trägolv och levandes ljus och hört till 2000 år gamla diktare som skriver om allt vi gillar den dag idag. Efter föreläsningen satt vi igen, filosofer och lingvister, latinister och antropologer, kort sagt Gud och var man, till långt ut på natten, några diskuterade filosofi häftigt, andra pratade lågmält men alla hade en fantastisk afton.
Hoppas att du också får anledning en gång att komma till oss i Nidaros på ett lika vackert symposium snart.

Bästa hälsningardina vänner i Trondheim Klassisk studentforening

Thursday, October 23, 2008

de officiis

Och i vår serie; klassiska paralleller som nyttjas för effekt och snobberi i modern tid, har vi nått till tidskriften Spectator, en oändlig källa, men låtom oss begränsa oss till två exempel.

Först, bankkrisen:

"At a personal level, credit was provided in the form of transactions between friends, neighbours and relations, marked by the absence of securities, interest or even written agreements (that implied distrust). Aristocrats, for example, felt an obligation to take on the debts of friends. In his On Duties, Cicero distinguishes two categories of givers: those who squander their money on public banquets, food doles, gladiatorial shows and wild beast fights (to gain political credit), and those who take over friends’ debts, help in providing dowries for their daughters or assist them in acquiring property. Crassus, whose total wealth exceeded that of Rome’s annual revenues, funded Caesar throughout his early spendthrift career. Caesar paid him back by conquering Gaul, making zillions thereby"

Därefter Hadrianus och Gordon Brown:

"The ruins of Hadrian’s enormous villa, near Tivoli, have been tidied up and are worth a visit. I was last there a year or two ago with Margaret Thatcher. When I asked her what she thought of it, she said: ‘Well, I think I could have done with something a little smaller.’ Then she added: ‘But of course Denis might have had different ideas.’ My guess is that he would have had it pulled down: ‘Think of the maintenance, old boy!’ It was criticised at the time, notably for its umbrella domes. Trajan’s old architect, Apollodorus, called them ‘pumpkins’. This inflamed Hadrian’s artistic amour-propre, and he promptly had the man slaughtered. Now I am all for taking strong measures against architects. I don’t go so far as the late Bron Waugh, who laid down: ‘All modern architects should be executed, on principle.’ Hadrian should have kept his temper. I suspect he was put up to it by the rent-boy. I am also pretty sure that Apollodorus’s scorn was justified. I myself don’t like Hadrian’s other two ‘masterpieces’, the Pantheon and the Castle Sant’Angelo, which I have drawn many times. Rather on the heavy side, both, like his youth."

Vad vore brittisk politik utan klassiska referenser, Thatcher och antydningar om sodomi?

Tuesday, October 21, 2008

tempus fugit

Eller, i vilket kapitel vår hjältinna tokprokrastinerar, eller i vilket ingen tycker hon är rolig...

Har denna vecka gjort i princip allt förutom arbetat, och trots att jag vet att det är blott två dagar som gått, bådar det inte gott för resterande dagar. Det är en slags blandning av bristande disciplin och misströstan, jag tror helt enkelt inte att det någonsin kommer bli en avhandling.

Och när det gäller det faktum att ingen tycker jag är rolig, så höll jag igår en föreläsning om hur man söker externa medel och hur man skriver en vinnande ansökan, och i mina illustrativa exempel ingick en typsk ansökan, skriven av en fiktiv Doris Doktorand.

Hon önskade få pengar för att åka till Norska retorikfrämjandets kongress, där hon önskade presentera paperet: ”Quine, Quintillian and Quisling: QQQ or KKK?”.
I denna ansökan hade hon förstås bifogat sin publiceringslista med titlar såsom ”Proust, Plato, Pound, Quine and Quintillian: Minding your Ps and Qs.” Tidskriften för engelsk litteratur, Borås, 2003, ”Proust, Pound and Engels: the real PPE”, Auld Lang Syne: Festskrift till Marion Hood, Uppsala, 2006 och “Pound and Connolly- political poetics or poetical politics?”, Proceedings of the Xth International Conference on politically dubious authors, 2007, “HD, Pound, and roman rhetoric: a gendered reworking” Journal of American ex-pat poets, 2008.
No one really got the joke.

Att hålla föreläsningar av detta slaget räknas till prokrastinering, och har ytterligare en nästa vecka. Som man bäddar får man ligga.

Monday, October 20, 2008

qui in arena populo spectante pugnavit

Morgonen började bra, man vaknade och var inte bakfull (jodå, en sådan helg, tack till först ladies of the academia och för lördagen alla underbara sherlockianer i DMC!) och sedan rapporterades det på radion att, som de uttryckte det, graven tillhörande Russell Crowes karaktär i 'Gladiator', att hans grav hittats. Spännande! Times online rapporterar:

"Daniela Rossi, a Rome archaeologist, said that the discovery of the marble tomb of Marcus Nonius Macrinus, which has an inscription bearing his name, was “the most important Ancient Roman monument to come to light for 20 or 30 years”.
The tomb was found when archaeologists were asked to investigate ruins uncovered during building work on the banks of the Tiber at Saxa Rubra, on the Via Flaminia, north of Rome.

[...]

Marcus Nonius Macrinus, born in Brescia, northern Italy, was a general and consul who led military campaigns for Marcus Aurelius, the Roman emperor in 161-180AD. He became part of the emperor’s inner circle and one of his favourites, serving as proconsul in Asia. His patrician villa at Toscolano Maderno on Lake Garda has been identified and partially excavated.
[...]

The archaeological find was presented yesterday at the Culture Ministry by Professor Bottini with new excavations on the Palatine Hill and the discovery of an imperial villa on the Via Aurelia and a necropolis adjoining the Stadio Flaminio rugby ground. There are thought to be plans to reconstruct the tomb as the centrepiece of a “Via Flaminia Archaeological Park”, which would also include the House of Empress Livia, the wife of Emperor Augustus, near by at Prima Porta. "

Sunday, October 19, 2008

animalia



Jag vill minnas att jag tidigare nämnt Bernstöms Bestiarium, den volym som ni ser på bilderna ovan (hisnande skön utan skyddsomslaget), den är makalöst vacker, invändigt som utvändigt, och där under huden även. Såg att den blivit föremål för en recension i SvD som visserligen berättar utförligt och anekdotiskt om denne Bernström:

"Till att börja med begav sig Bernström till England, året var 1925, där han i kraft av ett fördelaktigt yttre, talanger som ryttare samt enastående språkbegåvning snart inledde en lovande karriär inom teatern. Redan året därpå finner vi honom på kontinenten, där han lyckas få en roll i stum­filmen ”Faust”, bakom Gösta ­Ekman den äldre, varefter han, under artistnamnet Jean Storm, kom att bli en ofta anlitad profil hos Jean Renoir och andra stora filmregissörer. Han slog sig ned i Paris; det var ännu 20-tal och livet lekte.Nu inträffade emellertid en serie haverier.


Det började med att han kraschade sin karmosinröda Bugatti cabriolet, vilket sägs ha varit omtumlande, och när i samma veva ljudfilmen slog igenom infördes lagar i Frankrike som för att skydda inhemska skådespelares intressen spärrade vägen för utländska artister. Ridå.


Den påhittige Bernström startade nu istället en kulturtidskrift – Nord-Sud: Revue Franco-Scandinave – inriktad på allt möjligt mellan litteratur och gastronomi. Men, som alla vet, också kulturredaktören lever i en osäker värld. Särskilt om hans finansiär heter Ivar Kreuger. Enligt legenden träffades de två över en middag så sent som på kvällen den 11 mars 1932, alltså bara timmar före det fatala skottet."


Förtjusande anekdoter, och visst beskrivs bakrunden till den kompilationsvolym som nu föreligger, ("skrev samtliga zoologiska artiklar i ”Kulturhistoriskt Lexikon för Nordisk Medeltid”, ett gigantiskt uppslagsverk som utkom i 22 band mellan 1956 och 1978"), men man får ett intryck att blott förordet och slutsidorna studerats, och dess mitt och största del bör inte negligeras!


Om man bara tittar på måfå i denna underbara bok, så råkar jag hamna på mula/mulåsna (s.270-272), kanske delvis för det fantastiska leendet på den avbildade dito, very reminicent on George Bush d.ä, får man reda på sådant fascinerande som att nordborna inte riktigt var bekanta med begreppet överhuvudtaget, och hade inget riktigt begrepp om skillnaden mellan mula (korsningsprodukten av åsnehingst och häststo) och mulåsna (hästhingst + åsnesto), då deras latinska motsvarigheter mulus och burdo förklaras skakigt i svenska senmedeltida glossarier, och i Gustav Vasas Bibel avbildas Absalons mulhingst som en verklig häst!

Finns sedan flera notiser om mulåsnornas när var hur i de nordiska länderna, det vertkar sannolik ha funnits en eventuellt rysk ”muläsle[v]aktare” i Stockolms hovstall 1594 (jag känner att den anteckningen i klädkammarräkneskaperna definitivt kan ligga till grund för Guillous nästa historiska trilogi), och det hela avslutas med en anekdot från Saxo, måhända apokryfisk, att:

en i latin föga bevandrad norsk präst, som avundsmän genom att radera två bokstäver i mässboken förledde att under en gudstjänst till de närvarandes munterhet kalla konung Svend Estridsson mulus Dei istället för famulus Dei […].”

Man kan sitta i timmar med denna bok, den förstöde en hel kväll för mig då det egentligen skulle ha tvättats och diskats, men å andra sidan vet jag nu ett och annat om Iohannes Caius’ De canibus britannicis, världens första hundrasöversikt och mer om löss än någon borde (såsom att det åberopades som ett av Katarina Ulfsdotters mirakel vid dennas kanoniseringsprocess att det inte funnits ngra dito på ett sekel i klostret) samt att tonfisken enligt grekisk folktro, belagd redan hos Aischylos, såg bättre med höger öga än vänster (ni får själv se efter varför)

Om man är intresserad av de nordiska språken, latin, biologi, zoologi, entomologi (salve mater!), bibelöversättningar, nomenklatur, medeltid, stormaktstien, antiken, isländska sagor, heraldik (se räv), litteraturhistoria, kulturhistoria eller bara att ha den ultimata presenten att ge ungefär vem som helst, och i synnerhet är det en utmärkt gåva till de där naturvetarna som man har i sin omgivning och som av okänd orsak tycker att en Teubner-utgåva är en tråkig present, och den har till råga på allt ett facilt pris för en sådan bedårande praktvolym, strax under 240 kr hos nätboklådorna!

Wednesday, October 15, 2008

decorticatio

Då mina excel-ark faktiskt börjat ge någon slags utdelning och jag har två föreläsningar att skriva får ni nöja er med notiser:

- Sagan om det fragment som kommer från Erechteiontemplet på Akropolis, och har huserat i privathem i Göteborg fascinerar:

"Hennes far var österrikisk officer, och befann sig i Grekland under andra världskriget. Han var djupt intresserad av landets kultur och historia, och under ett besök på Akropolis tog han med sig ett marmorfragment som minne.

Martha Dahlgren har sparat ett brev från fadern där han beskriver händelsen.– Han skriver att han var alldeles hänförd när han stod där uppe på Akropolis och såg ut över staden. Han tog med sig stenen som ett vackert minne, säger Martha Dahlgren.

Stenen har inskriptionen ”Till minne av Akropolis, 15/2 1943”. Men det räcker inte som bevis på dess äkthet. Martha Dahlgren tog nyligen tåget till Stockholm och Medelhavsmuseet. Där undersökte man stenen och utesluter inte att den kan vara äkta. Enligt Krister Kumlin, ordförande i Svenska Parthenonkommittén, finns det sannolikt inte fler stenar från Akropolis i Sverige."

- Norges sak är vår! Lust att bli medlem i Trondheim klassisk studentforening? Kostar 30 NOK, och man hittar dem antingen på Facebook eller via mail:

"Vi arrangerar allt möjligt från kvällsföreläsningar om allt från musik i antiken till grekisk presokratisk filosofi eller kvinnor i Rom och mycket mer. Dessutom kollokviumgrupper i latin, grekiskt och sanskrit. Vin och latinafton och olika läscirklar. Vi jobbar dessutom med att få igång flera andra spännandes aktiviteter."

- Den evige och ständige Swedenborg:

Ibn 'Arabi är en av flera så kallade mystiker som i "The Arms of Morpheus. Essays on Swedenborg and Mysticism" relateras till Swedenborg. Boken är utgiven av Swedenborgsällskapet i London och en del av en serie där historiker, religionsvetare, författare och andra intresserade diskuterar hur man kan uppfatta Swedenborgs verk i kulturhistoriska sammanhang. Skribenterna påvisar paralleller och idémässiga släktskap med renässansförfattare och filosofer som Paracelsus, Jacob Boehme och Madame Guyon. En annan linje går till antroposofins grundare Rudolf Steiner, ytterligare en annan till den existentialistiska tanketraditionen i allmänhet.
...
Det är välbekant att många diktare inspirerats av Swedenborg, bland andra Goethe, Baudelaire, Balzac, Dostojevskij, Strindberg, Ekelöf. Den mest hängivne lärjungen var William Blake. I början av 1800-talet översattes Swedenborg till flera europeiska språk (latin var ju hans ordinarie form) och texterna spreds tämligen allmänt [vilket de tidigare gjorts just tack vare latinet].

- Den ständigt moderna Lucretius i TLS (via Errata):

"Lucretius looks at the world with a poet’s eye, then, as well as a rationalist’s, and here lie other paradoxical aspects of his writing. He penetrates to deep universal laws but is also the supreme Roman poet of surfaces: sheen, moisture, echoes, brambles, fur, worn bronze, twitching nostrils and steaming breath. He demythologizes nature, yet the most memorable features of the poem are not the logical explanations (with their prosaic conjunctions like “moreover” and “in conclusion, then”), but wispy traces of the discarded world of illusion – tissues, films, chimeras – or, alternatively, grandiose vistas onto the sublime. Lucretius sharpens our eyes not just to observe daily miracles, but also to prepare us to confront the unconfrontable: the moral abyss opened up in Epicurus’ city, Athens, by universal plague; the degeneration of civilized mankind after its first grunting, self-interested stabs at a social contract; and the unmanageable terror of “void”, which means both the vacant parts of the physical universe and the gaping hole opened up by death. "

- Och slutligen, ständigt dessa norrmän! Stora händelser imorgon, önskar att jag kunnat vara där:

Hoppas att alla som har möjlighet möter upp på detta på NTNU den 16.
Fint sätt att visa att det finns många som bryr sig om klassiska fag.
Dessutom hade det varit skoj om vi hade kunnat få till fullsatt sal:D
Kom igen, bli med, invitera och få med så många som möjligt;)

Innledende ord ved professor Staffan Wahlgren.

”Jomfrumartyrer på Island 1300-1500. Transformasjoner og adapsjoner i middelalderske oversettelser” ved stipendiat Kjersti Bruvoll (nordisk, INL)

”Bildets hermeneutikk. Litt om en ikke-eksisterende forskningstradisjon” ved førsteamanuensis Lasse Hodne (kunstihistorie, IKM)

”Typologiske trekk hos Vergil” ved førsteamanuensis Marek T. Kretschmer (klassiske fag, IHK)

”Forfatterbilder i gresk, romersk og middelaldersk litteratur” ved timelærer Thea Selliaas Thorsen (klassiske fag, IHK)

”Bilder av korstogene i greske tekster” ved professor Staffan Wahlgren (klassiske fag, IHK)

Avsluttende oppsummering ved professor Gunnhild Vidén, Göteborgs Universitet

Tid og sted: torsdag 16. oktober 10:15-13:00, rom D106, bygg 3. Foredragene vil vare ca. 20 minutter etterfulgt at 10 min. diskusjon og avsluttes med en felles oppsummering. Vi tar forbehold om endringer i programmet.

Tuesday, October 14, 2008

nisi serenas

Kan inte länka (datorn är på dåligt humör), men denna läsvärda artikel hittas i UNT, http://www2.unt.se/avd/1,1826,MC=5-AV_ID=813490,00.html :

"Den nyligen utkomna Horae de Domina, Vår Frus Tider, alltså Jungfru Marias tidegärd, var en bönbok som användes i Skara och Linköpings stift. Bönboken, eller tideboken, innehöll framför allt tidegärden - de dagliga böner och psaltarpsalmer man sjöng i klostren. Det var en bok för människor som ville följa tidegärden, ståndspersoner och så småningom även medelklassen. Denna medeltida bestseller var i hög grad en bruksbok, och formatet var därefter, ungefär 10 gånger 15 centimeter, en liten pocketbok med andra ord. Men det var en ändå en dyrbar bestseller. Bönböckerna var små och rikt dekorerade med bilder och miniatyrer. Fastän de oftast var skrivna på latin kom de att bli medeltidens populäraste böcker; de sålde bättre än själva Bibeln,[...]."
...
"Medan överklassen lät etablera kloster för att munkarna skulle be å deras vägnar, kunde de lägre klasserna - som inte hade råd att bekosta kapell eller juvelbeströdda relikskrin - bekosta psaltare eller tideböcker. Det var deras första steg mot paradiset." Bönböckerna användes som läroböcker i läsning och i latin och fungerade som "livres de raison", det vill säga, födslar och dödsfall i familjen fördes in i boken. Vissa samlade sina pilgrimsmärken i boken, och för många fungerade boken också som en statussymbol och ett slags kulturellt kapital."

Sunday, October 12, 2008

Viatores!


Som, sagt, mycket bilder i dessa dagar, men de flesta är mer eller mindre påkallade. Bilden ovan kommer från den utställning med originalföremål från Pompeji på temat mat och dryck som nyligen öppnat i Hässleholm. (Det lönar sig att åka tåg, läste nämligen om den i Kupé.)
.
.
Utställningen kallas av hemsidan för "världsunik" ett begrepp som jag inte är riktigt klar på vad det betyder, och nämnda utställning har titeln 'Pompeis Panem Gustas / Pompeji till bords', och tycker jag det verkar vara en märklig översättning av latinet. (Kristianstadsbladet verkar övertygade om att det är en direktöversättning av till bords, and who am I to challenge their authority, men har en fin liten ordlista i slutet.) Den får väl ändå kanske anses vara bättre än den engelska titeln på utställningen; 'Pompeii at Table '...
.
.
Så vitt som jag kan utröna ska Pompeis Panem Gustas anspela på en inskription från just Pompeji, CIL IV, 8903 (Lovisa, jag hörde nästan ditt hjärta slå ett extra slag?), inristad på någon tabernas vägg (se den här, under rubriken on râle), en missnöjesyttring med det lokala vinet, som i sin helhet lyder:
.
.
Ga Sabinius Statio plurima sal
Viator Pompeis pane gustas
Nuceriae bibes
Nuceri... melius ( ?)
.
Och sålunda lyder ungefär:
.
Gajus Sabinius hälsar hjärtligt Statius.
Vandrare, smaka brödet i Pompeji,
drick i Nuceria,
det är bättre i Nuceria...
.
.
På alla vis en trevlig titel på en utställning, även om den något chikanerar den pompejianska vinproduktionen, men jag hittar intet på utställningen om kontexten till titeln, och är i högsta grad nyfiken på hur den togs fram, och det betyder inte 'till bords' (eller 'at table').
.
Vidare finns även en bilaga (från Hässleholmstidning?) att ladda ner (bra läromedel!), med bakgrunden till utställningen (men intet om namnet) och recept (man försöker lansera den med mat, smak och annat inbjudande), på t.ex libum (tup kaka) och det hävdas där att receptet ursprungligen kommer från Catos De agri cultura, vilket ska vara kapitel 75:
.
Libum hoc modo facito. Casei P. II bene disterat in mortario. Ubi bene distriverit, farinae siligineae libram aut, si voles tenerius esse, selibram similaginis eodem indito permiscetoque cum caseo bene. Ovum unum addito et una permisceto bene. Inde panem facito, folia subdito, in foco caldo sub testu coquito leniter.
.
.
Skulle ändå gärna se utställningen i fråga (och åhöra deras föreläsningsserie), men det blir nog inte av, terminen är mycket upptagen, men någon som ha vägarna förbi kanske kunde sända mig ett kort, med den speciella poststämpel som tagits fram för detta arrangemang?

Saturday, October 11, 2008

semper sint in flore

Det börjar ju bli dags att söka igen, iuvenes, 15 oktober gäller det, och här är det som ni ska söka nu till våren.

Vid mitt universitet, det i Uppsala, finns förstås B-kursen, som jag hoppas söks av många, det är ju då det liksom börjar bli roligt, och fortsättningen på intro-kursen, som man väl hoppas blir lika populär som höstterminens förberedelse. D-kursen och dess olika varianter finns ju alltid, och den legendariska och uppskattade Latinsk paleografi med kodikologi ligger ute, misstänker dock att det inte är hlet klart om den ska ges, uppmanar er ändå att söka då det är en ypperlig kurs och ett bra sätt, har jag hört (fama est), att träffa flickor.
Vad det gäller grekiskan vid UU finns till våren B-kursen, samt D-kursen, med eller utan examensarbete.

Om ni råkar husera i Stockholm och inte ids åka till Uppsala, finns som vanligt en uppsjö kurser vid SU, samtliga dock med något slags förkunskapskrav. På den s.k grundnivån finns en kandidatkurs, med förkunskapskraven Latin IV, 30 högskolepoäng, el. motsvarande , men finns som både helfart och halvfart, och masterskursen /magisterkursen ("avancerad nivå") har samma upplägg, och så även Latin III. Grekiskan har samma underliga siffror (kära stockholmare, jag klankar inte på er, är bara för förkyld för att begripa mig på, det är säkerligen ett idiotsäkert system vad det gäller förståelse, men förkylning gör mig sub-idiot-dum, och ber om ursäkt för detta), och undet VT09 finns Grekiska I,2, halvfart, förstås fortsättning på Gr.I,1, och Grekiska III ges i mån av resurser, i lite olika varianter, och likaså IV.
Det finns magisterkurs och utrymme för examensarbete, samt masterskurs, inte mastersprogram?

Vid Lunds Uni finns det en nybörjarkurs på halvfart till våren! Sök, så latinet får fortleva där! Det finns även en kurs, ävn den på halvfart, i Efterklassiskt latin, med förkunskapskravet Latin steg 3 (och det vet jag inte riktigt heller vad det betyder. Hur svårt skulle det vara att samordna terminologin i landet?). Grekiskan verkar något eftersatt, tydligen fanns en nybörjarkurs (med en retsam I:a) och en kandidatkurs nu i höst, men intet språkligt nu till våren (vad hände med nybörjarkurs II?), dock något som heter Grekland genom tiderna.

Vi noterar att det även sägs erbjudas ett mastersprogram i latin (och i grekiska, sic!), vilket är intressant, då jag inte hört att latinets framtid skulle vara tryggad vid LU då donationen tar slut.

Vid kära gamla Göteborgs universitet (är faktiskt i den staden just nu, förkyld och dann), hittar man till våren en grundkurs på halvfart och kvällstid, likaså finns en vad de kallar fortsättningskurs, och jag med min pre-bologna hjärna kallar B-kurs, oc så finns det även kurser på s.k avancerad nivå. För grekiskan ser det dock mörkare ut, det finns blott kurser på avancerad nivå (inte helt sant, då man kan skriva kandidatuppsats till våren). Dock kan man, om längtan blir för stark, läsa någon slags variant av Nya testamentet med grekiska, säger ryktet.

Slutligen, i den lilla uppstickaren Växjö, finns fortsättningskursen Latin II, på kvartsfart. Om de bara lägger till något litet i grekiska och en masterskurs så kan de snart konkurrera med de stora lärosätena här i landet.

Har säkerligen missat något, och missförstått massor, och har i allmänhet ingen koll, men litar på att ni, ärade publikum, rättar mig.

Sök!

Thursday, October 09, 2008

confabulor




Det har blivit mycket bilder på senare tid, och jag är rädd att det är en trend som kommer fortsätta, jag behöver färg i det höstmörker som numer omger oss (dock inte utan vissa solglimtar).

Ovan är biblioteksporr (TM Månskensdans) att njuta av, med fler bilder här, det är "webbentreprenören" Jay Walkers privata bibliotek, "bibliographic equivalent of a Disney ride":

"Stuffed with landmark tomes and eye-grabbing historical objects—on the walls, on tables, standing on the floor—the room occupies about 3,600 square feet on three mazelike levels. Is that a Sputnik? (Yes.) Hey, those books appear to be bound in rubies. (They are.) That edition of Chaucer ... is it a Kelmscott? (Natch.) Gee, that chandelier looks like the one in the James Bond flick Die Another Day. (Because it is.) No matter where you turn in this ziggurat, another treasure beckons you—a 1665 Bills of Mortality chronicle of London (you can track plague fatalities by week), the instruction manual for the Saturn V rocket (which launched the Apollo 11 capsule to the moon), a framed napkin from 1943 on which Franklin D. Roosevelt outlined his plan to win World War II."
.
.
Och idag sammanträdde för första gången den nyskapade konversationsgruppen i latin.
Det var så ruskigt roligt att allt annat bleknar i jämförelse.

Wednesday, October 08, 2008

verba...ita disponunt ut pictores varietatem colorum


En läsvärd UnderStreckare om den nya utställningen på Nationalmuseum, Lura ögat. Fem seklers bländverk, som även kort berör den antika konsthistorien (Erika, när du är i sthlm härnäst är det den här utställningen vi ska gå på tillsammans, bara så du vet!):

"Ända sedan den grekisk-romerska antiken har huvudfåran i den varit att efterbilda världen, skapa illusioner av den sinnliga verklighet som omger oss. Mimesis, härmning, är den term vi ärvt från grekerna, och särskilt under de perioder då de grekisk-romerska idealen varit som mest levande – under renässansen, under upplysningstidens klassicism, under 1800-talets realism – har kraven på, och de formella möjligheterna till, en illusorisk bildkonst varit som starkast. Eftersom den västerländska konsttraditionen inte i första hand är stilistisk utan filosofisk har konstens värde bestämts av just dess förmåga att framkalla övertygande bilder av den förnimbara världen. Konsten har blivit verklighetens dubbelgångare."
[...]
"Trompe-l’œil-konsten går tillbaka på den tid då våra föreställningar om empiri, sinnlig iakttagelse som kunskapsform grundlades: den grekiska antiken. Romaren Plinius berättar i sin ”Naturhistoria” från första århundradet e Kr om en tävling i konstskicklighet mellan de grekiska målarna Zeuxis och Parrhasios – tävlande greker är vår kulturs embryo, inte bara idrottsligt. Zeuxis målade druvor så verklighetstrogna att fåglarna försökte äta av dem. Parrhasios däremot dolde sin målning bakom ett draperi. När Zeuxis ville dra undan det visade det sig vara målat på väggen. Han förlorade tävlingen, för, som Plinius säger, han hade bara lyckats lura fåglarna, medan Parrhasios lyckades lura en konstnär."

Essän tar också upp målningen Stilleben med ölglas och nötter:

"Skummet på ölglaset i Johann Georg Hainz utsökta ”Stilleben med ölglas och nötter” handlar inte om det sekundsnabbt bortdöende utan om bevarandet av det. Här blir vanitas-måleriet glädjen över att det mest obeständiga trots allt kan göras beständigt. Konsten som bevarare, en urgammal estetisk idé, Horatius ”minnesmärke varaktigare än brons”."

Vilket är en tavla som i diktform dök upp i Malte Perssons senaste diktsamling:

Ur detta beska skum skall ingen Venus stiga,
om inte först förvrängd av perspektivet
(som inte helt har lyckats imitera livet –
det tingliga, det timliga, här i det eviga).

Ur dessa nötter växer ingen lund att ligga
under – men,
dum bibet pictor, vivet:
han pinctar fortsatt fram det vanliga motivet –
I herrar critici kan därom vara eniga.

[...]

Tuesday, October 07, 2008

poetridas picas

Jag skulle inte säga att jag är bakfull, men vissa likheter finnes med dagens förmiddag och de första radena i Persius' tredje satir. Minns inte om jag talat om Persius tidigare, men jag tycker han är yttterst läsvärd och en smula annorlunda, en samtida med Lucanus och Seneca (d.y), stoiker, och enligt hans vita en modest karl med mycken omsorg om sina kvinnliga släktingar. Han dog naturligtvis ung, men hann ändå producera de 6 satirer som utgavs postumt, emellanåt indignerade och bittra, gärna talar om filosofins helande kraft, och vartill alltså mina tankar drogs innan lunch:

1-24:

Nempe haec adsidue. iam clarum mane fenestras
intrat et angustas extendit lumine rimas.
stertimus, indomitum quod despumare Falernum
sufficiat, quinta dum linea tangitur umbra.
'en quid agis? siccas insana canicula messes
iam dudum coquit et patula pecus omne sub ulmo est'
unus ait comitum. uerumne? itan? ocius adsit
huc aliquis. nemon? turgescit uitrea bilis:
findor, ut Arcadiae pecuaria rudere credas.
iam liber et positis bicolor membrana capillis
inque manus chartae nodosaque uenit harundo.
tum querimur crassus calamo quod pendeat umor.
nigra sed infusa uanescit sepia lympha,
dilutas querimur geminet quod fistula guttas.
o miser inque dies ultra miser, hucine rerum
uenimus? a, cur non potius teneroque columbo
et similis regum pueris pappare minutum
poscis et iratus mammae lallare recusas?
an tali studeam calamo? cui uerba? quid istas
succinis ambages? tibi luditur. effluis amens,
contemnere. sonat uitium percussa, maligne
respondet uiridi non cocta fidelia limo.
udum et molle lutum es, nunc nunc properandus et acri
fingendus sine fine rota.


Ungefär, (ni hittar den annars på engelska ( lite speciell variant) här):

Detta är givetvis oupphörligt [samma som alltid]. Redan har ljusan morgon inträtt genom förnstret ochutvidgar sprickorna med sitt ljus.
Vi snarkar, vilket är nog att få det otämjda falernervinet att sluta
skumma, medan skuggan rör den femte linjen [slår 11].
Öh, vad gör du? Den galna hunden [starka solen] har redan länge svett de
Torra fälten och under den vidsträckta almen är nu hela hjorden.
Säger en av kamraterna. Verkligen? Är det så? Kan någon komma hit
ganska snabbt? Ingen? Den glänsande gallan svallar:
Jag klyvs [huvudet bultar] så att man skulle tro att Arkadias boskap råmade.
Nu kommer boken och papprets tvåfärgade pergament med håren borta
Och den knotiga pennan i min hand.
Därefter klagar vi, den tjocka vätskan hänger fast vid pennan
Men späs det svarta bläcket ut med vatten försvinner det,
Och vi beklagar oss över att pennan fördubblar de blaskiga dropparna.
O du dumme, och dummare dag för dag, är det detta
Vi hamnat i? Äh, varför kräver du inte hellre som en bortklemad duva
Eller lik en liten prins att få tugga det redan uppskurna
Och tjurigt tillbakavisar mammas godnattsång?
Men hur ska jag kunna vara flitig med en sådan penna? Till vem säger du sånt? Varför reciterar du dessa undanflykter? Du lurar dig själv. Du förslösas tanklöst,
Du blir föraktad. Lytet klingar då den ej brända
krukan slås och svarar vrångt med sin gröna lera.
Du är blöt, mjuk lera, nu genast bör du skyndas iväg och på det snabba hjulet
formas till utan uppehåll.

Monday, October 06, 2008

posthac

Ett och annat evenemangstips att starta veckan med:

- Bysantinska Sällskapet inbjuder till föreläsning till minne av Lennart Rydén fredagen den 10 oktober 2008, kl. 18.15. Föredraget är öppet för alla intresserade!
Sammankomsten äger rum i "Thunbergs matsal" vid Svenska kollegiet för avancerade studier (SCAS) - SCAS ligger i Linneanum i Botaniska trädgården, adress Thunbergsvägen 2 i Uppsala (ingång genom grind enklast från Thunbergsvägen, även möjlig från Villavägen och Norbyvägen).Såsom inbjuden föreläsare kommer professorMargaret Mullett (Queen's University, Belfast) att tala över ämnet
"Gendered fictions in Byzantium: the construction of sanctity in women, men and eunuchs".

-Ars edendi har återigen ett öppet seminarium, nu på torsdag den 9 oktober, 10:15-12:00, D247, Södra husen, Frescati: Biörn Tjällén, Centre for the Study of the Cultural Heritage of Medieval Rituals, Köpenhamns universitet: Ericus Olai, Chronica regni Gothorum

- Och norrmännen frotsätter att vara totalt underbara i Trondheim, ty torsdag den 23 oktober kl. 19 på Bybroen Antikvariat så:

"Denna gången önskar vi välkommen till Dr. Thea Selliaas Thorsen som ska underhålla med en magisk litteraturvetenskaplig seans om Heroider och Ars amandi av Ovid samt Sapfisk lyrik."

- eller så kan man stanna hemma och studera fragmenta (aeolica idag!)i detalj och ta del av länkarna som finns där, man behöver aldrig gå utanför dörren igen.

Saturday, October 04, 2008

Sed quid denique sunt dies natales?



Häromdagen fick jag denna nedan i frågelådan, och blev för omväxlingskull uppåt av en tatueringsfråga:


"Jag undrar vänligast om du möjligtvis har lust att översätta en rad till korrekt grammatiks latin åt mig?
Jag skulle vara dig evigt tacksam, eftersom denna översättning skall förevigas på min kropp.
Tanken är att jag skall tattuera [sic] ett Nalle Puh citat på min underarm. Eftersom jag inte vill att alla ska kunna veta vad den betyder så vill jag ha den på latin.
Textraden lyder; Ingen kan vara nere med en ballong
Eller på engelska; Nobody can be uncheered with a balloon
Tackar så mycket på förhand!"


Ah, käre quaesitor, du har tur, ty det finns ju en förtjusande översättning av Nalle Puh till just latin (som jag skrivit om här, en gång för länge sedan, och som även en gästbloggare skrivit om), och sålunda kan jag lätt och utan någon som helst tvekan besvara din fråga.


I kapitlet med Iors födelsedag, ni vet det som slutar med att gåvorna blir en ballongtrasa och en tom håningsburk (vissa olyckor händer på vägen till presentgivandet), då Nasse och Puh sanckar ihop sig om vad som ska ges till den oftast deppige Ior, kommer den lille grisen på att han ska ge en ballong som han har kvar från ett kalas häromdagen till födelsedagsbarnet, vilket den dumme gamle björnen håller med om är en bra idé med just orden: "Nobody can be uncheered with a ballon", vilket i Alexander Lénárd klassiska latinska tolkning blir: Folliculos habentes numquam lugent. (De som har ballonger sörjer aldrig)


Dock, om latinbloggaren själv fick välja en latintatuering med Milne-inspiration tycker jag en mycket bättre tatuering vore "you never can tell with bees" (en djuplodande utsaga om livets föränderlighet och skiftande lojaliteter), vilket i samma översättning som ovan blir De apibus semper dubitandum est.

Eller från samma kapitel:

How sweet to be a cloud
Floating in the blue!
Every little cloud
Always sings aloud!

Quis vult in terra stare
Cum possit volitare?
Parva nubercula
Cantitat carmina.

Kanske kunde man då misstänkas för en smula drogromantik, lite Lucy in the sky with diamonds.
Tankarna vandrar sedan till en av bidragen i Anders Piltz' festskrift, just den om Nalle Puh och översättningar därav, De translatione Pui, en trevlig om än lite ostrukturerad och meandering essä. I denna föreslås det, på ett mkt rart vis att Brita af Geijerstams översättning är bättre än originalet. Man får även en backstory till den lilla björnen, hämtad till största delen från Ann Thwaites The Brilliant carer of Winnie-the-Pooh. Olika spårks översättningar diskuteras, då med tonvikt på själva namnet och bokens eponymiska titel, och landar som sagt i att den svenska är bäst, och han tar noga upp de ställen där Puh fått en egen gata (t.ex i Warsawa (se ovan) och Oslo). Trevlig text.
I noterna hittar man massor av intressanta saker, som att den lilla häfte jag ärvde av farfar är en riktig raritet och att Lars Forssell skrev en prosadikt vid Milnes död, A.A. Milne in memoriam.

Friday, October 03, 2008

Vivat membrum quodlibet

Lund verkar vara ett så intressant ställe:

"Alla de sju lärare vid naturvetenskapliga fakulteten som satt med i hörandeförsamlingen har skrivit under ett brev till universitetets styrelse där de kräver en förklaring till att de blev överkörda i rektorsvalet.

Hörandeförsamlingen består av 90 studenter och anställda vid Universitetet och har en rådgivande funktion i valet av rektor. Församlingen förordade Pär Omling, men styrelsens val föll ändå på Per Eriksson. – Styrelsen måste motivera sitt val, menar professorn i mikrobiologisk ekologi, Bengt Söderström, en av författarna till brevet, och fortsätter:

– I underlaget till styrelsens beslut står det att hörandeförsamlingen inte gjort någon tydlig åtskillnad mellan dem. Men det menar vi att vi har gjort. Pär Omling fick faktiskt 33 förstahandsröster, medan Per Eriksson fick 21. "
...

"Hon är orolig att Per Erikssons värderingar ska påverka naturvetenskaplig forskning inom Universitetet, men även humanistisk forskning. Till exempel teologi.

– Han tillhörde en rörelse där man menar att bibeln är Guds ord, punkt. Och pingstpastorn Åke Green säger att homosexualitet är en synd. Det är inte en sådan person som passar att vara rektor. Pingstkyrkan är ju en rätt extrem vetenskapsfientlig rörelse. Hade han varit buddhist hade det varit mycket mer okontroversiellt, säger Cecilia Hägerhäll"
...

På andra håll inom Universitetet är oron inte lika stor. Sune Sunesson, dekan för samhällsvetenskapliga fakulteten, menar att det vore oerhört kränkande att utgå från att Per Eriksson automatiskt hyser vissa åsikter bara för att han tillhör ett visst trossamfund."

Den tilltänkte rektorn ges dock tillfälle att svara på utspelet ovan:

"Han ger följande kommentarer över telefon från Tokyo: – Jag tillhör Hyllie Park-kyrkan i Malmö och är med i Evangeliska Frikyrkan.
– Jag har en kritisk vetenskaplig grundsyn, och för övrigt tror jag på religionsfrihet.
– Universitetets strategiska plan säger att man ska behandla alla lika, både vad gäller religion, kön och etnicitet. Det är självklara saker.

Du har tidigare varit rektor för Blekinge tekniska högskola. Nu kommer du att bli rektor för ett universitet som innehåller mycket mer än teknik, bland annat naturvetenskap, teologi och genusvetenskap. Vad har du till exempel för syn på homosexualitet?
– Du får de tre kommentarerna. Frågor i övrigt kommenterar jag inte, säger Per Eriksson. Hur ser du på stamcellsforskning?
– Frågor i övrigt kommenterar jag inte. "

Wednesday, October 01, 2008

ergo ubi concepit furias euicta dolore

En överhängande dödlinje, cateringproblematik och annat in the way of disturbance, såsom ett sjukligt behov att djupanalysera alla Palin-intervjuer, gör att det återigen bara blir notiser:

- Kommentarerna har fyllts med allt möjligt trevligt senaste tiden, och en och annan bara måste lyftas upp:

"Det var då omåttligt populärt, att företag och inte minst Sveriges kommuner för 'personal-fortbildn.' inhyrde (för dyra pengar) mången djupsinnig, flum-spekulerande föredragshållare med det stundande, mytiska millenniumskiftet i blicken.En sådan for land-och-rike-runt i min landsända med produkten "Homo futurUM ".

Ilsknade då till, avsände ett brev, ironiskt servilt undrande, hur han tänkte sig denna könlösa framtidsmänniska, reducerad till ett neutrum, och tillade mer en passant, om det möjligen, möjligen kunde röra sig om ett språkfel... (Homo FUTURUS med den maskulina ändelsen -US ska det alltså vara.)Ingen sådana 'lånta fjädrar' dök mer upp i hans titel!"

Det kniper i magen av skratt, och jag tänker samtidigt på ett visst företag, med rötterna i Uppsala Universitet, som bestämt sig för att kalla sig Convertus!

- Det gjordes även ett försök att hitta fons et origo i viditur/videtur-härvan, mycket spännande:

"Det första belägget av "viditur" på internet som jag har kunnat finna är från 1985(!):http://groups.google.com/group/net.nlang/browse_thread/thread/26be4875ecf69acb/3101a6ee140eb87d?lnk=st&q=&pli=1

Postaren har som tur är angivit sin källa: "A&A button catalog".
Så där finns ett spår att följa, för den som känner sig manad."

I den tråden rättas dock Ron ("Don't flame at me if these aren't correct"), så detta kanske inte är själva urkällan, och jag lyckas inte hitta vad A&A button catalog är för ngt.

- Vidare har bloggen nästan blivit självdrivande, frågor och diskussioer löser sig självt i kommentarerna. Jag har i sanning världens bästa bläsare!

- En av de ytterst få roliga konservativa som finns i USA har tyvärr cancer:

"Why can't death -- if we must have it -- be always glorious, as in "The Iliad"? Of course death continues to be so, sometimes, with heroes in Fallouja and Kandahar. But nowadays, death more often comes drooling on the toilet seat in the nursing home, or bleeding under the crushed roof of a teen-driven SUV, or breathless in a deluxe hotel suite filled with empty drug bottles and a minor public figure whose celebrity expiration date has passed.

I have, of all the inglorious things, a malignant hemorrhoid. What color bracelet does one wear for that? And where does one wear it? And what slogan is apropos? Perhaps that slogan can be sewn in needlepoint around the ruffle on a cover for my embarrassing little doughnut buttocks pillow."

- Även jag fick spam-mailet från Latinshirt (liksom Venanzio), som ska ha en eloge för sitt precisa spammande, och instämmer helhjärtat i att det visserligen är kul med denna affärsidé, men att tischorna är ruskigt fula. Har länge tyckt det är dags för en latinbloggst-tröja, kanske ska göra verklighet av saken och ta upp konkurrensen om årets julklapp. Om an tryckt upp 50-100 stycken, visst skulle de väl gå att kränga, eller iaf pracka på gästbloggare?

Den spam eller oönskade mail man får till sin universitetsadress är förstås mest av typen viagra och andra erektionsfrämjare, men då jag fortfarande hade en mailadress koplad till inst för religion och teologi fick man emellanåt en del spännande, varav den stora favoriten var killen som mailade för att informera om att han var den nye messias och tänkte låta världen gå under om inte Bonniers gav ut hans diktsamling, något som gav upphov till en mängd funderingar som om Jesus vid sin återkomst skulle ha haft en yahoo-adress (antagligen gmail tror jag), eller varför just Bonniers?

- De flesta har väl redan sett artikeln i SvD om fil kand-uppsaten vid Lunds universitet om 19 personer som talar flytande klingonska. Det påminner lite om det där med att tala sitt latin, även det är ett utmärkt "hemligt" språk, t.ex på bussen:

"Men de som är absolut bäst tar det på väldigt mycket allvar. Och de grammatiska stridigheterna och diskussionerna är lika allvarliga som på vilken akademisk institution som helst.Vissa har också haft praktisk nytta av det.– En tävlade i paintball på hög nivå. Han lärde laget klingonska så att man de kunde ropa ut order på klingonska."

(Och ja, in the interest of full disclosure, det står en klingonsk ordbok och grammatika i bokhyllan därhemma)

- och Barbarossa fastnade även han i bloggträsket, efter att jag intorducerat honom till denna heroinliknande vana. Ni hittar honom och hans skägg här, och kolla särskilt in hans Vergilius i kort, mycket kort sammanfattning, även om jag skulle vilja korta ner Didos replik till:

Oh ja, Aeneas![det där i grottan, you know, nudge-nudge, wink-wink] Oh, nej, Aeneas! (tar livet av sig)