Sed quid denique sunt dies natales?

Häromdagen fick jag denna nedan i frågelådan, och blev för omväxlingskull uppåt av en tatueringsfråga:

"Jag undrar vänligast om du möjligtvis har lust att översätta en rad till korrekt grammatiks latin åt mig?
Jag skulle vara dig evigt tacksam, eftersom denna översättning skall förevigas på min kropp.
Tanken är att jag skall tattuera [sic] ett Nalle Puh citat på min underarm. Eftersom jag inte vill att alla ska kunna veta vad den betyder så vill jag ha den på latin.
Textraden lyder; Ingen kan vara nere med en ballong
Eller på engelska; Nobody can be uncheered with a balloon
Tackar så mycket på förhand!"

Ah, käre quaesitor, du har tur, ty det finns ju en förtjusande översättning av Nalle Puh till just latin (som jag skrivit om här, en gång för länge sedan, och som även en gästbloggare skrivit om), och sålunda kan jag lätt och utan någon som helst tvekan besvara din fråga.

I kapitlet med Iors födelsedag, ni vet det som slutar med att gåvorna blir en ballongtrasa och en tom håningsburk (vissa olyckor händer på vägen till presentgivandet), då Nasse och Puh sanckar ihop sig om vad som ska ges till den oftast deppige Ior, kommer den lille grisen på att han ska ge en ballong som han har kvar från ett kalas häromdagen till födelsedagsbarnet, vilket den dumme gamle björnen håller med om är en bra idé med just orden: "Nobody can be uncheered with a ballon", vilket i Alexander Lénárd klassiska latinska tolkning blir: Folliculos habentes numquam lugent. (De som har ballonger sörjer aldrig)

Dock, om latinbloggaren själv fick välja en latintatuering med Milne-inspiration tycker jag en mycket bättre tatuering vore "you never can tell with bees" (en djuplodande utsaga om livets föränderlighet och skiftande lojaliteter), vilket i samma översättning som ovan blir De apibus semper dubitandum est.

Eller från samma kapitel:

How sweet to be a cloud
Floating in the blue!
Every little cloud
Always sings aloud!

Quis vult in terra stare
Cum possit volitare?
Parva nubercula
Cantitat carmina.

Kanske kunde man då misstänkas för en smula drogromantik, lite Lucy in the sky with diamonds.

Tankarna vandrar sedan till en av bidragen i Anders Piltz' festskrift, just den om Nalle Puh och översättningar därav, De translatione Pui, en trevlig om än lite ostrukturerad och meandering essä. I denna föreslås det, på ett mkt rart vis att Brita af Geijerstams översättning är bättre än originalet. Man får även en backstory till den lilla björnen, hämtad till största delen från Ann Thwaites The Brilliant carer of Winnie-the-Pooh. Olika spårks översättningar diskuteras, då med tonvikt på själva namnet och bokens eponymiska titel, och landar som sagt i att den svenska är bäst, och han tar noga upp de ställen där Puh fått en egen gata (t.ex i Warsawa (se ovan) och Oslo). Trevlig text.
I noterna hittar man massor av intressanta saker, som att den lilla häfte jag ärvde av farfar är en riktig raritet och att Lars Forssell skrev en prosadikt vid Milnes död, A.A. Milne in memoriam.