quod imber pluvia iugis est

Efter en blixtvisit i Sverige, och sedan återfärd till ett regnigt, regnigt Rom, har jobbmoralen knappast förbättrats av den mest dundrande av förkylningar. Har de senaste dagarna varit övertygad om att jag inte bara är tuberkulär, utan även eventuellt har en parasit boende strax under sternum som sänt ut eldflammor i bröstkorgen. Nu verkar det dock som jag inte längre är värddjur och att min Harriet-diktning nog får dröja ett slag, ty jag sitter återigen vid datorn.

Jag önskar att jag egentligen bums skrivit om orsaken till hemlandsbesöket; en alldeles lysande disputation i latin. De är ju så sällsynta, och denna var än mer speciell, då det var den första på ungefär 5 år vid Stockholms universitet. Stämningen var sålunda på topp den kyliga lördagen, och värmen påtaglig. Avhandlingen, "stabil och av hög klass", försvarades med bravur, även om respondenten tydligen var något besviken på att jag inte medfört termos. Opponenten var en gammal bekant från GU, man känner igen oss med sådan pedigree på the wearing of pearls, och i betygsnämnden fanns man en lundensisk professor, så flertalet universitet med klassiska språk var representerade vid denna illustra disp. Annat värt att notera är att det är den första disp jag varit på där deltagarna tecknats under akten, det är så saker ska dokumenteras. Ett elegant försvar, ett ruskigt trevligt mingel därefter mellan pompejiröda väggar (och känt ansikte med heavy pour vid flaskorna), och slutligen en fantastisk fest sammanfattar dagen, något övergripande men precist. Och nu sitter man här i det romerska regnet och undrar om den gnistrande dagen bara var en dröm. Därav, länkdump och ngn notis:

- Ingen har väl missat att man återigen, och kanske, vilket sägs var gång, för sista gången ger en av de bästa kurserna i Sverige; Latinsk paleografi med kodikologi vid UU? Börjar i nästa vecka!

- I annat latinrelaterat, så kan vi med stor sorg berätta att sökandet efter lämplig person att fylla lektoratet i latin vid Högskolan på Gotland, som ju "utlystes" under väldigt speciella former, nu har avbrutits. Det mailades ut till de som sökt tjänsten, de flesta gjorde det efter att ansökningstiden förlängts, då den enligt ryktet först blott anslagits på Högskolans egen anslagstavla, mycket kortfattat, att rektor beslutat avbryta rekryteringen. (HGOs hemsida visar att de har en sådan redan, är det möjligtvis därför rekryteringen avbröts?)

- Mera Brenner! UnderStreckare i SvD om Wår lärda skalde-fru. Sophia Elisabet Brenner och hennes tid:

"Av betydelse för Brenners framgång var att hon växte upp under gynnsamma förutsättningar. Hon fick till exempel tidigt lära sig latin, vilket var ovanligt för flickor. År 1680 gifte hon sig med den tolv år äldre Elias Brenner, och i familjen föddes femton barn, av vilka endast några nådde vuxen ålder. Makarna hade ett stort umgänge, och i det brennerska hemmet, känt för sin gästfrihet, etablerades en svensk salongskultur."

- Och så sist, Mary Beard undervisar i vad som typ är Storbritanniens motsvarighet till Klass 9A (har aldrig sett någotdera, så blint gör jag den analogin):

"So why take it on? The truth is, I didn't feel I had much choice. I spend a lot of my life banging on about how important it is to get Latin back on to the school curriculum. It would have been cowardly to refuse this chance to try it out. Besides, a Jamie Oliver series might bring Latin to a different kind of audience. You can make excellent documentaries about the ancient world, but by and large it's those already converted to classics who will switch on. Dream School is likely pick up viewers who would never think of watching a programme about the Romans.

[...]

What I hadn't expected was how keen many of them were on etymology and where English place names came from. The idea that the word "ambulance" comes from the Latin word to walk, "ambulare", proved particularly intriguing, as did the fact that the months July and August were named after the first two Roman emperors, Julius Caesar and Augustus. And I don't think many of them will forget that English towns ending in "-chester" or "-caster" (Manchester, Doncaster etc) were once Roman forts, going back to the Latin word castra, or "camp". It's what, in the trade, we call the "culturally empowering" effect of knowing Latin."