Fenus

Det blir inte gjort mycket i tillvaron för närvarande, det beror dels på paralysering inför annalkande tenta, dels på det äntligen vackra vädret, finally befitting the season, och en smula på att världens bästa ChW är här.

Hon anstränger sig verkligen för att ej vara till hinders i min arbetsnarkomani, vinkar av mig så sött när jag vandrar iväg till institutionen, men väl där är det iksom omöjligt att jobba, då man vet att paradiset tillfälligt är i stan.

Så det sker inte mycket på jobbfronten. Vidare hamnar man alltid på så lustiga saker i hennes sällskap, såsom en konsert av ett lesbiskt Elvis-cover band, där större delen av flickorna i den enkönade publiken är klädda som Bingo Rimér. Förklara!

Dock, den största orsaken, iuvenes, till bristande arbetsinsats är att jag har återigen blivit BR-ägare! Jajamensan, efter rafflande budgivning och bollande fullständiga fantasisummor är jag nu skuldsatt upp över öronen!
Strax en plats för alla mina böcker och inga fler delade tillfälliga boenden! Bara ränta, amortering och skulder!

Vi går som vanligt till Catullus, som har något att säga om det mesta, den kanske kryptiska dikt 26:

Furi, villula nostra non ad Austri
flatus opposita est neque ad Fovoni
nec saevi Boreae aut Apeliotae.
Verum ad milia quindecim et ducentos!
O ventum horribilem atque pestilentem.

I Lindes översättning (for the dirt on Ebbe rekommenderar jag Karin Boyes brev, han dyker upp ibland, skäggig och dann däri)blir det:

Åt vad håll som min villa vetter, Furius?
-Ej mot öster och ej mot våta västan,
ej mot nariga norr och ej mot sunnan-
mot konkurs och mot back på femtontusen-
ack, du krävande väder, värsta pestvind!

Älsklingen Pound säger istället:

This villa is raked of winds from fore and aft,
All Boreas' sons in bluster and yet more.
Against it is this TWO HUNDRED THOUSAND sesterces,
All out against it, oh my God
some draft.

Hu, nu sitter man där i vinddraget.

Läser Horatius halvhjärtat, är mest i solen med kamraten.