När den artificiella floden når staden

Nåja, akvedukter är bra att ha men frågan är, vad gör man med vattnet när det når staden? Rom själv beräknas ha tagit emot mellan 600.000 och 1.200.000 kubikmeter vatten per dygn. Det är tillräkligt mycket för att skapa en inte så liten sjö om man inte administrerar det.

Dagen ska därför ägnas åt det som romarna kallade castellum. Ordet är i den här meningen svåröversatt och kräver därför en kortare förklaring. Vi befinner oss nu här på den schematiska skissen.

En romersk akvedukt, i formen som beskrev igår, nådde som regel vid dess högsta punk. Där var man tvungen att på något sätt distribuera vattenmassorna vilket normallt sett skedde genom att man konstruerade en byggnad för att dela upp vattnet i ett antal mindre kanaler, eller snarare rör. Samma byggnad agerar även lite som ett modernt vattentorn då den samlar upp vattnet på en högre nivå än den dit det ska distribueras. Effekten av det är att man kan skapa ett trycksystem, hur detta ter sig kommer att diskuteras imorgon. Det är inte heller ovanligt att man jämför det med en reservoar då vattnet tillfälligt samlas upp i byggnaden.

För de som är speciellt intresserade kan det vara av intresse att Vitruvius beskriver hur ett castellum ska se ut i de achitectura (Vit. De arch. VIII. 6.1).

Det bästa exemplet på castella kommer från Pompeii och det får därför stå som dagens exempel. Jag hade föredragit att ta med några till men det är problematiskt på grund av tre anledningar. För det första är det mycket svårt att komma in i de få castella som finns bevarade, för det andra är det oftast svårt att ta bilder inne i dem. Jag har till exempel varit inne i Puteolis (sammankopplade) cisternen och castellum, men det är ingen mening med att ladda upp så gott som helt svarta bilder. Slutligen finns det ganska få castella bevarade och man trillar sällan bara förbi ett.


Pompeiis castellum syns här där det är placerat, så som det bör vara, på stadens högsta punk. Notera att det varit inbyggt i statsmuren och att det därmed tar stöd av de massiva tuffblocken i den.



En planskiss över insidan (som jag måste erkänn att jag kapat från internet, men jag ansåg det nödvändigt att ta med den) av Pompeiis castellum. Tanken är att vattnet ska rinna in från kanalen som kommer in längst ned i bilden för att sedan delas upp i de tre övre kanalerna. Det bör poängteras att ingen vet exakt hur det fungerade. Mycket av diskussionerna baseras på små blyrester på golvet och kalkavlagringar i väggen - varken eller kan egentligen ge några definitiva svar.


En bild av insidan från tidigare i våras när jag hade möjligheten att själv få gå och studera det!