Monday, April 26, 2010

Melius est reprehendant grammatici quam non intellegant populi

Jag är exalterad och upprymd över Rädda Carolinas (eller RäCa som vi internt förkortar det) framgångar i kårvalet, och hoppas (tyvärr antagligen fåfängt) att detta ska få UU att inse vikten av goda bibliotek, och göra en rejäl satsning.

Jag har ju den enorma förmånen att få vistas vid ett enormt välfungerande sådant här vid Penn State, jag har redan gushed about it, och det måste sägas, att även om hemlängtan börjat smyga sig på, så är det med stor smärta som jag kommer att lämna denna fristad och resurs. Var morgon (eller ja, förmiddag) möts jag av den här synen då jag vandrat över det breda campusområdet, distraherad enbart av de fräcka och påflugna ekorrarna som hänger kring:


Öppetiderna är, och jag vet att jag tjatar, ljuvliga, biblioteket har vardagar (förutom fredag) och söndagar öppet till midnatt, och en läsesal har öppet dygnet runt (biblioteket bjuder på bussresa hem om du satt dig där att plugga, man kan få liten kupong att lösa in ombord). Nu i tentatider har hela alltet öppet till 2 på morgonen, och det innefattar allt, specialsamlingar och utlåningsdiskar, samt förstå kaféet. Samlingarna är enorma, och det de inte har ordnar de bums, och jag har verkligen prövat dem (obskyr nedlagd polsk tidskrift från 1910-talet etc.), och har inte blivit besviken. (Detta ger mig visst hopp om Uppsala, tydligen var PSUs bibliotek uselt för circa 20 år sedan, men genom en mycket medveten satsning så har man byggt upp ett av de bättre i USA. Kan de, kan vi?) Man får det dessutom i pdf, så jag har byggt upp en prydlig samling på datorn.

I början av min vistelse fick jag visserligen ett skrivbord på institutionen, men jag har inte trivts så bra vid det, utan tillbringar det mesta av min arbetstid vid min carrel, skrivbord med låsbart skåp:

Sålunda sitter jag fint vid ett fönster, och har medvetet valt en plats i de slaviska smalingarna, då jag inte vill bli distraherad av böckerna kring mig och det faktum att de är på alfabeten som jag inte begriper hjälper. (Bara något rum bort finner man de klassiska samlingarna, vilket är mycket praktiskt.) Samlingarna är helt öppna, och det ack så nödvändiga slöbläddrandet sker sålunda obehindrat, och man behöver aldrig vänta på en bok, utan kan själv plocka. (De har även ett fantastiskt system med elekroniskt "browsande", ty om du letar reda på en bok i onlinekatalogen, kan du även se vilka böcker som står kring den!)

Notera den plastiga blå muggen, som har ett speciellt lock som innebär att jag får ta med mig kaffe in i samlingarna! (Jag har naturligtvis redan haft sönder locket i fråga, men det syns inte som tur är.) Den närapå halvlitersstora muggen fylls med kaffe i bibliotekets eget fik för 1.50, och det är acceptabelt i samk och styrka. (Fiket runt hörnet serverar Peet's, betydligt bättre än Seattle's Best i bibbliocaféet, för samma pris, men stänger 17.00. FYI)

En ytterligare anledning till min kärlek är de reliefer vid ingången, som knappast är stor konst, men har eviga visdomsord, samt med en liten latinsk klurighet inbakad:




Och för at avsluta, några ord från Isidorus om bibliotek som känns passande:

Sunt hic plura sacra, sunt hic mundalia plura;
ex his si qua placent carmina, tolle, lege
Prata vides plena spinis, et copia floris;
Si non vis spinas sumere, sume rosas

4 comments:

ChW said...

Jag vet nog att du sitter vid de slaviska samlingarna för att du hoppas att folk ska tro att du också är en häftig, snygg slavist!

Petter Eremiten said...

Du fick till ett roligt skrivfel, "de slaviska smalingarna". Är alla slavister smala?

SDIL said...

ChW- Det är ju självklart!
(Hade faktiskt tänkt skriva att jag delvis sitter där för att det påminner mig om dig och allt skoj man kan göra i Slaviskas fikarum, men bestämde mig för att det var lite väl sentimentalt. Saknar dig!)

PE- Mina skrivfel är ren poesi, lapsus calami interdum artem pariebat, och avslöjar likaså emellanåt en större sanning. (Alla slavister är smala innerst inne.)

ChW said...

Awwww!