Monday, July 23, 2007

Harrius Potter

Jag har aldrig läst Harry Potter. Egentligen skulle jag vilja ha gjort det; för allmänbildningens skull och för att böckerna faktiskt verkar vara spännande. En av mina latinkursare är överförtjust i denne trollkarl. Jag vet inte hur många gånger hon har läst första boken, men jag antar ett flertal. Senaste gången var det på latin. Jag trodde det var ett skämt när jag hörde det, men jo, iallafall den första boken finns på latin!
Jag förstår inte riktigt varför. Latin kan ju inte så värst många människor. Speciellt inte de som tillhör den trogna skaran Potter-fan (eller?). På något vis verkar "gamla" språk höra ihop med fantasy och mystik. Varför? Det skulle inte förvåna mig om även Sagan om Ringen finns översatt till latin.
Ibland tänker jag att det är det s.k "nördiga" som är den gemensamma nämnaren. Att om man är dödligt intresserad av andra världar, mystik etc, så finns det också ett stort intresse för "döda" språk; koder som ska knäckas (för att återgå till mitt första inlägg, från 5/7), någonting som är andra fördolt, men kan bli uppenbarat för den som vet sättet att träda in i denna andra värld.
Varför finns t.ex. Harry Potter på latin? Håller ni med om att det finns samband mellan fanasty och intresse för gamla språk? Det vore intressant att höra era synpunkter.
Min kursare har lånat ut sin Harry Potter-bok på latin till mig. Jag har fortfarande inte börjat läsa. Jag vet inte om jag ids. Kanske är det inte så svårt, kanske är det roligt. Men lite makabert. Eller?

vestra Artemis

7 comments:

Anonymous said...

Harry Potter finns även på klassisk grekiska. Och kymriska, som förvisso inte är utdött men där ytterst få talare borde ha några problem med den engelska utgåvan. Jag har läst några artiklar om saken, och om jag inte minns helt fel så var en stor del av syftet att väcka ungdomars intresse för de klassiska språken, som Rowling tyckte att för få studerade.

Jag är rätt övertygad om att Lord of the Rings (och där har vi en koppling mellan fantasy och språk som fortfarande ekar) inte finns på latin.

//JJ, som inte tycker att Harry Potter-böckerna – särskilt inte bok fyra till sju – är så jättebra

Pingvinkvinnan said...

Go for it, som vi säger här i Blekinge... :)

Anonymous said...

Klart du ska läsa, nu!!!!
Jag måste säga att det är ett otroligt bra sätt att lära sig språk att läsa sådant som man redan kan nästan uttantill :P

För övrigt tror jag att sambandet är det där historiska... i min kurs i nordisk historia fanns 12 pers och jag tror 8 var extrema Harry-Potter-nördar. Så där har du sambandet.

Anonymous said...

Sagan om Ringen på Latin: http://www.geocities.com/dominusanulorum/
Visserligen ett rent hobbyprojekt, som det verkar, och bara ett par kapitel än så länge, men i alla fall... :-)

Den ovilliga soctanten said...

Många som gillar fantasy gillar kanske gamla språk och vice versa men jag tror inte att det alltid är sant. Det finns mycket fantasy som inte är inspirerad av språk och det finns många som gillar fantasy men betraktar språken som ett fullständigt onödigt ornament. Däremot tror jag att mycket inspiration och material till fantasy hämtas ur historia, mytologi och gamla språk. I Harry Potter är i princip alla trollformler antingen latin eller uppenbart inspirerade av latin och väldigt många fantasyförfattare som vill göra sin värd mer nyanserad och exempelvis ha olika språk (kanske för olika fenomen som magi, historia, folkslag eller namn) hämtar inspiration från lite äldre språk som inte är allmän egendom längre.. Det ligger helt enkelt nära till hands att använda exempelvis latin eller grekiska, man slipper konstruera ett helt nytt språk och får dessutom ett språk som läsaren nästan intuitivt kan förstå.. Språket kan dessutom fylla andra funktioner, I Kathryn Kerrs Deverry Cycle används språket (Deverrianska låter som walesiska men ligger närmre Corniska) för att påvisa en fiktiv historia där människorna har utvandrat från Wales för många år sedan, och i Harry Potter förstår man ofta vad olika trollformler gör även när huvudpersonerna inte gör det. I Robert Jordan har de onda arkaiska namn för satan som egennamn, vilket bland annat visar att språk kan vara en viktig del i karaktärsteckning och kan ge många olika egenskaper.

Min privata och mindre pretentiösa teori är dock att författare får känna sig lite fyndiga och läsarna lite allmänbildade :-)

Läs Harry Potter förresten! På engelska eller svenska är de åtminstone lättlästa och underhållande, om än inte stor litteratur.

Anonymous said...

Jag blev i alla fall störtförtjust och hoppade och skuttade med ett jätteleende på läpparna när jag fick Harrius Potter et camera sectretoria av min pojkvän. Att han råkat köpa andra boken gjorde inte så mycket eftersom jag läst dem allihop ett par gånger i vilket fall som.. Jag har ännu inte hunnit så långt i den men jag längtar efter att fp sätta igång ordentligt. Det ska ju bara bli tid till det! Och även om man inte är ett stort fan av Harry Potter egentligen tror jag också att den är jättebra att läsa för att lära sig.. Beroende förstås på vilken nivå man ligger. Själv har jag bara läst latin A och B på gymnasiet så lite pysslande med det hela kommer det ju att bli. Men jag vet att jag kommer älska varje sekund av det! =) Härligt att se att det faktiskt finns fler latinfantaster där ute. You go girl! ;)

Anonymous said...

jag måste erkänna att jag är
väldigt intresserad av att köpa harry.p. På latin, eftersom det är em utmaning för humanisten, läser latin c, och kan inte vänta på att lägga vantarna på den!! Borde du med göra! Gôtt e de iaf!! Vale