doctissime

(En sådan där dag, med tusen saker att göra och inget blivit gjort än, trots tidig uppstigning. Äsch.)

Lovisa har visserligen redan nämnt det, att Området för Humaniora och Teologi utlyst 26 studiestöd, vilket ett sägs vara i latin, och det är ju fint, och visst borde ni alla söka (sista dag är 13 maj), men det ingår i den stora ospecificerade grupp, 5 studiestöd "med placering vid Språk- och litteraturcentrum" och de ämnen som konkurrerar om dessa är "allmän språkvetenskap, fonetik, franska med språkvetenskaplig inriktning, italienska med språkvetenskaplig inriktning, latin, nordiska språk, semitiska språk och tyska med språkvetenskaplig inriktning , för vart
och ett av ämnena med någon av inriktningarna grammatik, kognition, filologi, talspråk/språkinlärning eller diskurs/text", ni kan själva räkna ut, även de matematiskt något eftersatta, att alla ämnen i denna grupp inte kommer få sin hett önskade doktorand.

Detta är extra tråkigt då vad som kanske blir den siste doktoranden i latin vid LU disputerar den 25 maj (10:15 - 12:00, Edens hörsal, önskar att jag kunnat vara där) på avhandlingen "Metaphors Cicero lived by. The Role of Metaphor and Simile in De senectute", vilket onekligen verkar intressant, och vad är ett universitet utan sina latindoktorander!

Andra happenings i Lund är det symposium om Sophia Elisabet Brenner som infaller i slutet av augusti (redan omnämnt hos Minerva), och som jag hjärtans gärna vill besöka. I och med att den första textkritiska utgåvan av hennes dikter nu bubliceras, blev hon även föremål för en UnderStreckare häromdagen:

"Den tidigaste dikt vi känner till skrevs på latin över en lärare i Tyska skolan, som hade drunknat och begravts i november 1676. Ett bevarat brev från 1690-talet till Gottfried Wilhelm von Leibniz ger en intressant inblick i tillkomsten. Brevskrivaren von Greiffencrantz är i Stockholm på uppdrag och rapporterar hur han flerfaldiga gånger förgäves sökt Elias Brenner, den berömde myntsamlaren. Som i förbigående nämner han hustrun, som han kände redan när hon var en flicka på tolv år. Hon började redan tidigt skriva latinsk vers, berättar brevet, och eftersom det föreföll honom tämligen ovanligt att se en flicka ägna sig åt något sådant, hade han sparat en dikt där hon begråter en lärare. Det är en skiss av hennes egen hand, förklarar han, men rättat av hennes nye informator. Vi äger denna dikt i ett antal avskrifter liksom i två olika tryck, ett undertecknat Weber och ett annat, senare, Brenner. Ett första steg på väg mot berömmelse verkar således ha tagits som en skolövning i latinsk vers. "