Saturday, June 13, 2009

qui quicquam quod ortum sit putet aeternum esse posse?

Det tog några dagar att få tiden att sätta sig med den andra hälften av frågelågan, jag slutspurtar här i Rom och ägnar sålunda heller tiden att gräva på olika instituts bibliotek eller gå på något obskyra museer (senast Museo criminologico, där man både kan se en kungamördares tandborste och en bödels blodbestänkta scharlakan), och dessutom det att jag tycker inte alltid den bästa sidan av mig kommer fram i dessa folkbildarförsök. Frågelådan är nu hursomhelst stängd fram till i höst.

Låtom oss, såsom i måndags börja med en smula uppföljning.
Ni kanske minns denna fråga? Jag fick ett promt och uppskattat svar därefter, som utvecklar lite ytterligare problematiken:

"Jag inser att mitt viktigaste misstag (bortsett från att göra sista stavelsen kort i stället för lång) var att inte ta hänsyn till följande ord i versraden när jag analyserade stavelsernas kvanitet. Emellertid tycker jag att det är intressant att även om man tar orden för sig så passar mönstret L K L K osv. in i ditt grundschema när man tar hänsyn till de tillåtna varianterna. Lite intressant är också frågan varför den lärde Alf Henrikson, som ju var expert på verskonst, misstagit sig så. Han har säkert återanvänt gamla exempel, men någon borde ha anmärkt på felet under de decennier som gått sedan han publicerade den första boken... "

Och därefter även gör sitt bästa att ärerädda Henrikson:

"Angående soldaternas sång så kanske Alf Henrikson inte nödvändigtvis misstog sig utan bara uttryckte sig lite olyckligt. Den jag har diskuterat frågan med skriver så här: "Jag har läst på under helgen och ser att denna soldatramsa har andra rader som stämmer väl med Henriksons kritik, men han råkade välja att citera en rad som är helt oantastlig."

Intressant och spännande, samt en främmande fågel i min frågelåda!

Nåväl, ingen idé att förhala det ytterligare dock, det är bara att kasta sig rakt in:

"[...] jag är intresserad av att tatuera in en fras på latin: Nothing last forever.
Har googlat runt efter översättningar men har bara fått mer frågor.

Du skulle inte kunna hjälpa mig?"


Efter att omedelbart halkat in i någon slags verbfälla och grävt ner mig i det, slog de mig plötsligt att den eleganta och enkla lösningen vore förstås Nihil aeternum, alltså ”ingenting är evigt”, snyggt och pryligt och utan tjafs med verb, men ändå en motsvarande lydelse.

Därefter har vi en liten dialog. Ni får gissa vad jag skrivit:

"Jag funderar på att skaffa en tatuering med texten Ergo supero ego doleo atqui ego vivo vivere vixi victum. Jag har aldrig läst någon latin så jag har tagit fram texten från olika fraser och lagt ihop dem. Ska man tatuera något så vill man ju att det ska bli rätt. Det jag vill ha sagt med den är "jag överlever min depression och jag ska leva livet..." Sen undrar jag oxå hur man säger att något kan vänta,(gällande en plats)...
Tack för din tid och jag hoppas du kan hjälpa mig.

Jag har ganska ont om tid för närvarande och många frågor som väntar, så det kommer dröja lite.Jag kan dock säga att du verkligen INTE bör tatuera in det du skickade till mig, då det verkligen inte betyder det du vill säga, du har plockat ihop en ren nonsensfras.

Ja, jag misstänkte att det inte var rätt, så det var därför jag ville fråga någon som kan språket. Vill ha det i latin för det är elegant, klassiskt och omgivit i mysterium nu förtiden.
Jag uppskattar all hjälp jag kan få av dig, när du har tid vill säga. Det är bara i planerings stadiet än så jag har tid att vänta. Gillar din blog förresten, hittade den när jag blev intresserad av språket och nu kommer jag fortsätta läsa den."

Då romarna inte direkt hade något begrepp för depression, och jag inte riktigt vet hur den frågande såg på sin depression, blott såsom en sjukdom eller kanske som en svart hund, så är det det mest svåröversatta här, och jag valde bort hundmetaforen, och valde helt enkelt malum, som på latin är ngt ont, men även ”sjukdom, motgång, plåga”, vilket väl får stämma in väl på sådant sinnelag.
Då det just ska vara ”omgivit i mysterium” så är det bra om man får en något kort och koncis fras, och för det första,”jag överlever min depression”, och jag misstänker att det ska vara avslutat för att man ska kunna leva livet, blir det en stasförkortning, en participium konjunctum av perpetior, som visseligen inte riktigt är överleva, utan snarare ”uthärda, tåla” , sålunda; perpessa malum. Jag funderade lite på någon slags variant av ”besegra”, och tänkte då på victrix mali (den frågande är en dam, och det man besegrat hamnar i genitiv, det är ordet som slutar på -i), det känns dock en smula blommigt.
”Leva livet” är jag nästan säker på att vi haft här vid tidigare tillfälle, och jag påminner mig att det finns ett bra och närapå ordagrant latinskt uttryck, nämligen vivere vitam, och ”jag ska leva livet” blir enkelt vitam vivam.
Hoppysslat blir detta Malum perpessa vitam vivam, eller kanske eventuellt Victrix mali vitam vivam.

Efter sådan effektivitet, slår perplexiteten till:

"Jag skulle vilja veta vad''Nästa år,då jävlar''skulle bli på latin.
Har fått svar från en annan källa, men vill ha minst en''second opinion''då det är till en gaddning
."

Här förväntas det att jag är så pass allvetande och vis att jag ska förstå precis vad som menas med denna fras, vad den har för konnotationer och laddning för brevskrivaren. Ska nästa år liksom vara då det händer, eller finns det en våldsam underton, eller försöker han locka fram några smådemoner i tid till tiotalet?
Jag föreslår spontant Anno proximo, edepol för att liksom bevara svordomen, men inte blasfermera, men man skulle nog även kunna tänka sig kanske något med age (age fiat?), men jag är osäker.

"Hur blir det om man översätter nedanstående mening till latin:
"Låt inte gårdagen belasta dig för mycket i idag."
Tack:) "

Då jag vet hur fascinerande det är att följa min unika och spännande tankeprocess, så började jag först fundera i banor av imperativ och peta ihop något långt och adjektivdominerat, men efter en vända med det insåg jag att det snyggaste nog skulle vara en prohibitiv konjunktiv (negerad, natch), något i stil med detta; Ne gravet hodie dies pristinus, i vilket dies pristinus är gårdagen, hodie är idag (oggi!), och ”dig” saknas (det blir ungefär ”låt inte gårdagen belasta idag), men kan säkerligen föras in, då helst efter ne, skulle jag tro, alltså ne te gravet […].

"Jag har en liten fråga jag hoppas att ni kan svara på!
Jag skulle vilja veta vad ”du lever bara en gång” heter på latin. "


Detta var en sådan där behaglig sak då svaret bara hoppade upp spontant, och jag tror vi nöjer oss med det, nämligen Semel tantum vivis. Vivis är du lever, tantum motsvarar bara eller blott, och semel är en gång. (Ian Flemming läste säkert latin i pojkskolan.)
Därefter två mer eller mindre obegripliga frågor, dock obegripliga på olika sätt, folk är enormt kreativa i det avseendet.

"Jag har fått i uppgift att ta redan på några ords betydelse på latin.
Fick träff på din blogg då jag googlade. Du skriver...
luft = aaeer (menar du aero?) Om inte, hur uttalar men aaeer?
Har för mig att uppe heter supra på latin. Vad heter motsvarigheten,
nere? (Jag tänker mig typ uppe och nere i ett hus, alltså övre och
nedre.)
Torg heter agora på grekiska. Heter det likadant på latin?"


Jag är svag för meningen ”Du skriver…” den är lätt anklagande och ändå så deskriptiv i sin enkelhet, samtidigt som den avfärdar en totalt. Därefter blir tyvärr mailet temporärt obegripligt. Jag tror inte jag någonsin översatt luft med aaeer (and google proves me right), och den lilla påhängda följdfrågan om jag menar aero klargör, trots att den uppenbarligen strävar efter att vara ett hjälpsamt och förlåtande initiativ, inte på något sätt. Omgivit i mysterium, är vad det är.

Om jag lyckats dechiffrera någorlunda, är alltså vad som söks översättningen av vissa ord, och svaren har sökts genom googling. Googling är ett fantastiskt instrument, men som vi ofta fått konstatera här i frågelådan, kan man, hör och häpna, inte riktigt lita på allt som står på nätet (ja, agora betyder torg även på latin.*).
Jag rekommenderar något så gammalmedia och old-school som en vanlig hederlig ordbok, finns på de flesta bibliotek, och den som antagligen kommer anvisas, nämligen Vilborgs Svensk-latinska, är tydlig och lättläst. Ska det dock nödvändigtvist vara online, så finns Cavallins Svensk-latinska inscannad här, men den är något krångligare för en lexikonnovis, vilket det verkar som den frågvisa brevskrivaren är.

En annan förvillande kunskapstörstare:

"hej, mitt namn är […] och jag såg din blogg. jag gör ett arbete om san venanzio kapellet och undrar om duvet lite om det? alternativt har tips på sidor där det finns information om det?"

Jag vet faktiskt inte ens var jag ska börja här. Jag tror jag passar den vidare till grekbloggen.

För att avsluta vill jag citera ytterligare från den trevliga person som hade frågor om Henrikson, vars nyfikenhet nu väl får anses tillfredställd (QED, liksom):

"Av ren nyfikenhet så undrar jag vilken typ av frågor du brukar få, eftersom du skriver att du blir så elak av dem. En gång i tiden hade jag en sida med en del latinska citat som jag hade översatt. Då (och i vissa andra sammanhang) fick jag fler frågor än jag orkade med om hur man skulle översätta det ena eller andra till och från latin eller om diverse citat var korrekta. Det intressanta är att en del bad om översättningar som de skulle tatuera in! Jag brukade hjälpa dem men framhäva att jag inte tog något ansvar för att det var korrekt, att jag inte var någon expert och att de borde kolla det med två latinprofessorer innan de gjorde något dumt. Jag menar, om de inte kan ett ord latin, hur kan de veta att det inte innehåller horribla stav- och grammatikfel? Hur kan de veta att meningen uttrycker det de vill? På ett öppet forum ville en kille ha en lång, högtravande (men grammatiskt ganska enkel) text översatt. Han ville ha den på ryggen. Tänk om det han tatuerar in inte som han tror betyder "Jag är draken" utan "Jag är den lilla fluffiga kaninen"? ;) "

* LÖGN

3 comments:

Anonymous said...

"Proximo anno, edepol" - genius!!! :-)
Det var länge sedan jag skrattade när jag läste en blogg, så det här var verkligen efterlängtat. Jag uppskattade också lögnen - ser fram emot att själv ta fram denna joker vid tillfälle!
Kanske var det ditt idoga länkande till V. som fick läsaren att "dra sina egna slutsatser" om dina v-kunskaper?
Om du förresten är på jakt efter museer i närområdet vill jag passa på att rekommendera Profondo Rosso, Museo degli Horrori di Dario Argento, Via Dei Gracchi, 260, en 20 minuters promenad från institutet.

Anonymous said...

Det här är så sjukt roligt och bra!

/Gabrielle

MEE said...

Ven- Tackar, tackar; såväl för komplimang som musei-tips!

Gab- Tack!