Friday, February 22, 2008

Romae sum

Rom. Bristfällig och ickeexisternade italienska. Institutet för först gången. Röda lappar i facken vid utgång. Estetiskt, svenskt, solpaneler på taket. Filmiskt bibliotek. Prins Eugen. Espresso. Villa Borghese. Spanska trappen. Japaner, japaner, japaner. Vatikanen. Forum Romanum. Curia. Inskriptioner i överflöd. Espresso. Fontana di Trevi. Hånglande par. Negroni. Toksvulstigt schweiziskt institut. 3-rätters, runt 100 personer. James Bond-artad his mellan marmorfoayéer. Finska filologer, tyska arkeologer, ospecificerade belgare, franska konstnärer. Takterras. Hittar inte ut, åker till alla våningar. Dirigerar på latin förvirrad taxichaffis med nikotinfläckiga händer. Neapel! Alta velocita. Regn, regn, regn. Espresso. Bortsprungen portier. Orientale. Kyla. Värmesvampar. Melanzane. Pollo. Mer regn. Vackra italienska pocketböcker. Espresso. Tusentals paraplymän. Leta kakor åt K. Titta på sopberg. Universitetet. Filologi. Tesi di laurea. Dottoressa. Hamnen. Båtar. Capri. Regn. Dativ. Löfstedt. Modern filologi. Regn. Stort hotellrum. Svenska dialekter och accenter. Kyrkor. Bourbonergravar. Espresso. Macchiato-skum på näsa. Hotellobby. Germanist. Våta fötter. Alla italienska kvinnliga forskare have very, very nice pearls. Romanist. St Lucia kajen. Regn. Prosecco. Ikeas problem med camorran. Allt om tomater. ICA. Spaghetti alle vongole. Guddomligt vin. Hundbett. Oxford. Amerikanska södern. Baccalà. Svensk folkhälsa. Judiska författare. Kaka. Limoncello. Regn. Philip Roth diskussion i taxi. Italiensk talkshow. Väcks av duvor som kuttrar. Hermetiska ostförpackningar. Neapolitansk sophämtning! Föreläsning i typisk palazzo. Löjligt inspirerande, romance languages är grejen. Italienskor med illasittande byxor. Very nice pearls! Bedårande manchesterkavaj. 22-sidig handout. Hänger med i italienskan. Mörka toaletter. Sol! Universitet. Classic philology. Head og classics department. Hann inte se halsbandet. Häpnansväckande mozzarella. Arkeologiska muséet. Pompeij. Mynt. Ekivoka samlingar. Statyer, statyer, statyer. Caracallas termer. Kindpussar, farväl och kortbyte. Tåg. Åter Rom.

Och så ska det fortsätta i några dagar till...

2 comments:

Johan said...

Det jag tyckte var så fascinerande med Rom när jag var där för lite mer än ett år sedan var att jag verkligen kunde orientera mig i stadens centrala delar med hjälp av min mentala karta – som väl mest byggde på hur staden såg ut under kejsartiden, lite mer än ett århundrade efter vår tideräkning. Sedan hade jag lyckligtvis om än inte bra så i alla fall inte obefintlig italienska att ta mig fram med när så krävdes, men svårt att hitta var det egentligen bara om man tog sig ut mot de nyare, yttre delarna.

//JJ

Lovisa said...

Antar att det är överflödigt att säga vilket Romlängtan jag grips av i detta nu.

Enjoy!