tramen

Glad Valentin på er alla, denna underbara dag!

Jag måste springa till tåget nu, så jag lämnar er med en Petrarca-dikt, som alltid i Björkesons lysande översätttning, som kanske kan användas till att uppvakta den kära nu i afton:

Välsignad vare dagen, månaden och året,
årstiden, veckan, timmen och minuten,
det sköna land, den plats där pilen, skjuten
från Amors båge, tillfogade såret
som jag i hjärtat bär - välsignad stunden
då han den ljuvliga plågan först mig gav
och gjorde mig till denna kvinnas slav,
av hennes sköna ögon evigt bunden.

Välsignade de gånger som jag ropat
min härskarinnas namn, av gråt förtärd,
och suckarna, begäret i var åder;
och mina blad välsignade som hopat
beröm åt henne, och min tankes värld
där hon allenast, ingen annan råder.