Litterae scriptae

En viss Mårten skrev i kommentarerna till aeternitas om det skrytbygget i Lund som kanske till viss del bidragit till att utarma humanioran, SOL, Språk och Litteratur-centrum, och den infamösa inskriptionen i brons vid dess port. (jag har aldrig själv varit vid detta nybygge, coh kan inte hitta någon bild på nätet, så om någon lundensisk läsare skulle orka knäppa en bild på inskriptionen som nämns nedan och sända mig skulle jag vara mycket tacksam.)

SOL har nämligen som vanligt är för offentliga byggnader en del konst, och en del av dessa verk verkar vara specialgjorda för detta kunskapens och bildningens centrum.

Mycket passande mottages gäster på detta vis:

"Vid huvudingången möts besökaren till Språk- och litteraturcentrum av Kirsten Ortweds svartpatinerade bronsskulptur Syntax med ett citat från Horatius Ars poetica:

Multa renascentur quae iam cecidere cadentque
quae nunc sunt in honore vocabula, si volet usus,
quem penes arbitrium est et ius et norma loquendi.
(2.38)

(Många föråldrade ord skall återupplivas, och många,
som nu står högt i gunst, skall falla, om bruket så kräver,
vilket har bestämmanderätt och ger normen för språket.)

(citat och översättning hämtad från G. Bendz och N. Guterman
Latinska sentenser och citat, sid 178-179)"

Detta känns väl väldigt passande och tjusigt, och lär om några år, då de äntligen lyckats lägga ner latinet, vara väldigt ironiskt, och kan bli en slags valfärdsort för folk som vill minnas då Lund var ett riktigt universitet. (Eller är det snarare profetiskt, att då bruket (usus ) så övergett latinet ska även universitetet? Konspirationsteoretiker, start your engines!)

I biblioteket finns följande utsmyckning:

"På de tre våningsplanen i Bibliotekshuset består väggen söderut av en brandvägg i betong. I nedsänkningar i betongen har plexiglasskivor med textcitat av bl.a. Augustinus, Wittgenstein, Olaus Petri och Virginia Woolf monterats."

Detta måste vara en av de mest random grupperingar av människor jag någonsin sett. Vad har dessa personer gemensamt förutom att de alla är kolbaserade, skrivkunniga livsformer? Det är som en riktigt knepig rebus, eller "vem-ska-bort"-lek. (jag kommer nu tyvärr fundera på detta hela dagen.)

Och slutligen, såsom en efterlängtad coup de grâce, finnes den ökända och enligt vissa felaktiga inskriptionen, ett tidigt siande om den allmänna respekten för klassiska språk vid detta univerisitet:

"Vid Bibliotekshusets gavel mot Sölvegatan finns ytterligare en bronsskulptur av Kirsten Ortwed, Section, med texten:

"Verba volant. Scripta manet"

Denna korta variant av ”Verba dicta volant. Littera scripta manet”
(De talade orden flyger. Den skrivna bokstaven består.) har väckt en del diskussion."

Hur mycket älskar inte jag det korthuggna, diplomatiska erkännandet av problemet!
Detta har beskrivits såsom "a wonderful example of the mixture of pretentiousness and incompetence often seen at the arts department."

Tanken är att även den andra satsen ska stå i plural, att det är oftast mer en sak som är skriven, men som synes försvarar sig konst-sidan med att hänsyfta till en enda bokstav, littera scripta.
En snabb googling visar att båda finnes, jag tycker plural (manent)är mer korrekt och de bättre källorna verkar hålla med mig, singular (manet) finns mest i privata citatsamlingar och bloggtitlar.
Vi kan väl dock enas om att man ska vara mycket försiktig innan man ristar något i brons, och om det inte vore så sorgligt och ironiskt med tanke på humaniorans ansatthet i Lund, skulle vi kunna skratta oss sjuka.
(Jag skulle verkligen vilja ha en bild dock.)