Så, ungefär nu i helgen, då jag låg platt i rödvinsinducerad bakfylla och läste Harriet Löwenhjelm, firade denna blogg, i ensamhet, sin 2-årsdag.
Min spontana tanke till denna anniversaire är att jag måste verkligen ta och skaffa mig ett liv.
Min andra tanke är en smula mer pretentiös, jag hoppas att den fullgör sitt hemliga syfte, såsom för en ständig läsare må vara ganska uppenbar, att visa hur ständigt aktuell och hur genomsyrande den klassiska traditionen och dess arv är, hur mycket som skulle bli fullständigt oförståeligt om vi avskaffade de kunskaperna. But maybe you’ve already cottoned on to that…
(Att den även är ett ständigt outlet för mina frustrationer, nugae och disciplinproblem är en annan femma och har väldigt lite med detta högre syfte att göra.)
Det är även för mig ett sätt att spara på alla de där artiklarna och länkarna som jag finner intressant och kanske kommer kunna vara nyttiga vid tillfälle
Det är det där med disciplinen som gjort att jag ändå fortsatt, detta är verkligen en av de få saker som fokuserar min spattiga hjärna, mången till synes hopplös dag har räddats av att formulera något här, och så blir förståndet bättre och renare.
Jag har nämligen funderat ofta på att lägga av, inte pga bristande inspiration, ämnet latin är oändligt, utan därför att min självcensur oftare får ta överhanden, det finns så mkt som jag inte vågar uttala mig i, eller ens berätta. (En särskilt tyngande sak där är att jag efterhand insett från olika källor att vissa kollegor och avlägsna bekanta läser detta, utan att ge sig till känna, rather rude.) Ofta slänger jag caution to the wind, och slänger samtidigt ut något här, folk får väl tycka jag är en fånig idiot om de så vill, men denna återhållsamhet är emellanåt mycket trist. Detta är ett skrivande som kännetecknas av spontanitet, orden ska bara flöda och jag reviderar sällan, så censuren hämmar.
Jag ska väl tillägga att jag har ju aldrig trott att jag skulle vara skyddad av min anonymitet, vem som helst kan på ngra minuter lista ut den rätta identiteten, antalet latindoktorander i landet är ganska begränsat, utan anonymiteten tillkom för att man inte skulle få upp denna om man googlade mitt namn, och har sålunda alltid utövat en viss försiktiget (well, kanske kan diskuteras), men det blir bara mer och mer eftertanke, vilket är tråkigt.
Och nu till det skojiga. Det som varit bland det absolut roligaste är att ha fått bloggkamrater, sådana vars tankar man blivit bevandrad i tack vare deras skrivande, och jag riktar ett kollektivt tack här till Camilla, JJ, Malte, fasces, venanzio, mikaelm och många andra som jag inte kommer på just nu, samt att bli än mer förtjust i dem man redan känner genom deras bloggande; DBD, Erika, ChW, (K), Stockholmienne (ej längre bloggande och särdeles stadgad). En särskild honourable mention går till DK gjort uppvaktande ansatser via bloggen. Och mater förstås (Come home soon! Miss you lots!).
(Jag måste bara säga att jag blir generad var gång jag skriver ’blogg’, ’bloggande’ och varianter därav, det är så, så, …så töntigt på ngt vis) Även att ha fått folk att gästa här har varit enormt skoj, tusen tack till er, och jag hoppas det visat på latinets relevans för flera individer, inte bara mig.
Jag har en eller två inlägg som jag är lite stolt över, men det som jag egentligen är mest belåten med är att detta var väl det enda stället där nyheterna från Lund samlades på ett ställe och sålunda blev lätttillgängliga. Om det fick en enda person att bry sig, kan jag vara nöjd. Jag är även mkt lycklig över Vergiliusgeneratorn. (Tack för den!)
Och så, till sist, det ni alla väntat på, den nu årliga och nu återkommande födelsedagstävlingen. Reglerna är desamma som tidigare, en person vinner en bok ett ex av den bästa Vergiliusöversättningen på svenska, eller annan Björkesonöversättning om denna redan innehas, och för att deltaga skriver man antingen i kommentarena eller sänder ett mail där man berättar hur man hittade hit (pluspoäng om det var vid googling av konstig fras).
(Vinnaren, som väljs enväldigt av en av mig utsedd jury, måste vara villig att vid vinst avslöja adress, och tidigare vinnare samt släkt och vänner (vinnare på sitt sätt) är diskvalificerade. Beslut kan ej överklagas.)
Feliciter!
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
10 comments:
Jag hittade hit via min pojkvän Mårten (han har nog kommenterat något som rör Lund, det är där vi bor) som tipsade om denna blogg när jag skulle börja läsa latin i Lund. Jag har alltit ångrat att jag inte läste det på gymnasiet så nu tog jag chansen innan idioterna här lägger ner hela den klassiska avdelningen. Jag hade tyckt att det vore skoj att få en bok som uppmuntran för att jag slutligen har tagit tag i detta. :) Tack för en fin blogg förresten. Den är superintressant! MVH Rebecka
Självcensur eller ej, du har skapat ett av nätets absolut mer intressanta hörn (som varit väldigt nyttigt för att hålla sig uppdaterad med situationen i Lund, till exempel). Det skulle vara väldigt tråkigt att se det lägga ned.
//JJ
Grattis på 2-årsdagen!
Inte kan du väl lägga ner nu, vad skulle Leonidas säga om han hörde dig tala om att ge upp?
Eventuellt skulle du kunna lägga locket på och starta upp en ny latinblogg under pseudonymen "lids" (extremely bad pun intended), ingen skulle någonsin kunna lista ut din hemliga identitet då.
Jag vet att det varit uppe tidigare, men jag kan inte hitta någon exakt översättning på min mening, och vågar inte riskera att det blir fel.
Som så många andra så är jag ute efter att översätta en kärleksförklaring till latin.
Fick ditt namn av din väninna Karin, som rekommenderade dig.
Jag undrar hur man översätter meningen "I mitt hjärta för all framtid" eller "I mitt hjärta för alltid". Kan du hjälpa mig??
Snälla =)
Jag kommer inte alls ihåg hur jag hittade hit så det vinner jag nog ingen bok på. Men jag måste bara säga att du absolut inte får "göra en Lund" och lägga ner!!! Det här är ju internets bästa blogg, jag är här varenda dag och kikar!
Tack själv SDIL (ett utförligare tack finner du i bloggen)! Utan denna blogg skulle väl tillvarons dunkla gast komma hemsökande allt för ofta, det vill jag lova.
Kära kollega, komplimanger till din blogg som jag faktiskt hittade när jag en dag googlade på självaste Lunda-debaclet, och som jag sedan dess då och då tittat in på för att roas av dina utsökt blandade lärdomsgåvor (å, så jag smickrar, men jag är faktiskt inte ute efter Vergiliuspriset, betänk min kollegialitetssituation). Och angående självcensuren: ett delikat problem. Ju äldre man blir och tätare anknuten till diverse institutioner tenderar det att bli allt mera problematiskt att tala fritt ur hjärtat, och allt snävare blir den krets där man kan vädra sina sanna åsikter om sakernas tillstånd. Men en latinblogg, eller för den delen en individ, i total avsaknad av något som helst personligt eller ogenomtänkt skulle överhuvudtaget inte bli tilltalande, underhållande, kioskvältande eller show-stoppande, så jag ber, fortsätt din hjältemodiga mission! Cura ut valeas / collega A. H. B.
Jag hittade hit via bloggportalen. Jag letade efter sånt här.
Jag har för övrigt verkligen inget som helst minne av hur jag hittade hit. Annars hade jag med nöje förklarat varför just jag skulle bli ägare till en Björkesonöversättning.
//JJ
Jag hittade hit med hjälp av SvDs blogglänkar när jag läste understreckaren om filosofer och älskare. Lustigt och glädjande nog var jag tvungen att läsa igenom ett par till inlägg eftersom det var så trevligt skrivet och jag kände mitt gamla latinintresse vakna återigen.
Det blir kanske inte så kul eftersom jag inte letade aktivt m hj a sökmotor?!
Vad gäller anonymitet har jag samma syn på den, för att man inte ska kunna googla mig och se min blogg som trots allt är alldeles för personlig i vissa stunder.
Post a Comment