Jag firade Nationaldagen, som sig bör, igår, dock utan min folkdräkt som låg hos mater i den Eviga ungdomens stad, och i brist på detta plagg fick man fira desto ivrigare på annat vis, och sålunda har dagen varit något seg.
Nåväl, Nationaldagen bör väl högtidhållas även här på latinbloggen, och för att just göra detta, och samtidigt uppmärksamma den nya GIIA biografin som nått bokdiskarna, och det faktum att den store HH nu klivit ner från posten som ordf för det högre seminariet (ryktet säger att postseminariet var ovanligt trevligt) sträcker vi oss efter hans oundgängliga bok och slår upp kapitlet The Caracteristic features of the Nations och stannar vid avdelningen The Swedes, för att se huru vi framställdes i den svenska neo-latinska litteraturen (för övrigt är detta mycket bättre och roligare än alla sådana där löjliga presentböcker (Xenophobes guide och allt vad de heter, eller utlandsvenskar som tror sig ha insikter) om den svenska folksjälen). Där fastnar jag bums för det Stiernhielm (vi återvänder alltså till denna karl, exempel på hans latinska humor, hans snuskiga tankar och Hercules räcker inte, även hans latinska diktning bör ni smaka) skrev det ödesdigra året 1632 (här hittar ni hela poemet, detta är blott en bit):
En fata versa! nostram,
O Suece, Teutho, Gallus,
Italus, feroxque Iberus
Risere barbaram, olim,
Probitatem, et innocentem
Ineruditionem.
Et simplicem vocari
Suecum, probro putarunt.
Contra (vicissitudo
Miranda!) Teutho, Gallus,
Italus, feroxque Iberus
Et universus Orbis
Hodie vident, stupentque
Decorem, elegantiamque,
Martem, tuasque Musas,
Gens Sueca, gens polita,
Venerantur, et verentur.
Ast haec vicissitudo
Tanta, unde? nempe cui dat
Populo Ducem probum Deus,
Is affluet beatus
Omni beatitate.
GUSTAVUS, altus, heros
Augustus, inclutusque,
Sapiens, pius, triumphans,
Virtute, marte, et arte
Pollens, potens, decorus.
(Vad? Vill ni att jag ska översätta? Gör det kanske imorgon, då jag inte är i stånd till det just nu, det har varit en lång, skakig dag, med aspekt och tempus i senlatinet-diskussioner, och allt jag vill är att lägga mitt ömma huvud på skrivbordets kalla, släta yta. Kort sagt, förut skrattade de andra folken åt oss, nu häpnar de över såväl vår poesi som krigskonst, detta är naturligtvis tack vare den store Gustavus som det vänt.)
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
I en japansk bok från 1600-talet om världens länder står det att Sverige är "ungefär som Holland".
Hej!
Jag vill först tacka för en utmärkt blogg som jag verkligen följer med glädje. Perfekt sätt att hålla latinminnet i liv!
Jag har själv ett par år med latin bakom mig men blev konfunderad när en vän bad mig översätta "What goes around comes around" till latin. Han ville ha det som tatuering. Det närmsta jag har kommit är Ciceros "Ut sementem feceris, ita metes." men det låter så oerhört träigt. Dessutom får man inte med det cykliska utan det blir en linjär tidsaspekt.
Så jag tänkte fråga om du har några bättre förslag? Skulle verkligen vara tacksam (då roliga latinska citat-sidorna erbjuder förslag som "Id quot circumiret, circumveniat", vem vill tatuera in det för all framtid?)!!
Post a Comment