domus

Frågelådan är som alltid eftersatt, jag läser, som synes i inlägget innan, hellre snusk.

Följande inkom dock för ett tag sedan:


"Jag läste i din blogg att du översatt ”jag älskar er för evigt” och jag undrar om du kan översätta samma fast det ska börja med ” Till min familj jag älskar er för evigt ” det ska också bli en tatuering. Vet inte om ” till min” passar men jag vill att ” familj ” ska vara med ?
Alternativ 2 ” Min Familj, jag älskar er av hela mitt hjärta ”



Det stämmer bra att jag tidigare översatt 'jag älskar er för evigt' till latin med förslag såsom Vos in perpetuum amo, Vos in aeternum amo, Vos semper amo, och 'i evigthet' har ytterligare diskuterats här, och 'av hela mitt hjärta' finnes här; toto pectore, ab imo pectore, och sålunda finnes grundstenarna till den önskade frasen.

Vad som gör dock gör detta till en utmaning är ordet 'familj'. Vad den frågande antagligen menar här är sin omedalbara familj, hustru och barn, vilket blir synnerligen svåröversatt på latin. Den s.k kärnfamiljen är en fullständigt modern konstruktion, och jag skrattar alltid på mig då den framhålls som den solida grunden för vår civilisation, då den faktiskt är ett relativt nytt påfund. Jag är varken historiker eller sociolog, men kan säga detta i egenskap av filolog, då våra tidiga språk just saknar ett begrepp för det vi idag kallar familj. (Därmed inte sagt att jag på ngt vis ogillar kärnfamiljen, jag tycker det är en trevlig liten konstruktion, men att framhålla den som ngt slags naturligt, givet ur-tillstånd är bara idiotiskt.)

Stepping of the soapbox, så kvarstår ändå problemet med att översätta 'familj' i denna moderna mening till gott latin. Glosan familia, varifrån (uppenbarligen) vårt laddade ord kommer, är snarare ett hushåll, inbegripandes tjänstefolk, slavar och husgeråd. Det kan även dra åt 'släktgren' och 'skara, trupp', men den där omhuldade mammapappabarn-sammasättningen kan det inte riktigt beteckna. Vissa ordböcker föreslår domus som en översättning, ordagrant 'hus, bostad', men som gärna drar åt 'hushåll, husfolk, familj', men även här skulle nog au-pair-flickan och labradoren och farmor och polskan som städar kunna inkluderas. Domesticus lyfts fram som ett alternativ, men det känns snarare som en beteckning på en honorary familjemedlem, eller en trotjänare, utan vilken man inte vet vad man skulle kunna ta sig tiiiill.

Jag föreslår sålunda att använda mei, 'de mina', vilket elegant täcker in kärnfamiljen utan tvetydigheter, och även om man vill kan inkludera såväl faster som tidningsbudet, och är ett, i mitt tycke, mycket kärleksfullt uttryck. (Cf 'All my pretty ones?'- Macbeth) Det används dessuton i det klassika latinet gärna om just familen, eller det som vi idag skulle kalla familjen.

Nu skulle man väl kunna konstruera det ngt i stil med Meos vos in perpetuum amo/ Meis, in perpetuum vos amo/meis quos in aeternum amo, men det ser ju faktiskt inte så snyggt ut. Just det där att det ska vara 'till', öppnar för ngn slags dativ, man kanske kunde göra en particip av det och säga ngt i stil med meis in aeternum carissimis/meis semper dilectissimis, ung. 'till mina (min familj) som är mest älskade i evighet'.

Det är som alltid, caveat rogator, då jag inte kan ge garantier att detta är totalt och underbart korrekt, och annan latinist har säkert annan åsikt om hur detta ska översättas.
Har dock precis spillt en halv kopp kaffe i urringningen så det får vara bra så.