lectio

Classica, Klassikerförbundets eget medlemsorgan, hann även den trilla in under min frånvaro och har som alltid en del att bjuda på, även om den gula färgen kändes en smula skrikig.

Den innehåller bl.a. Lovisas utmärkta text om latinfestivalerna (även om mitt namn finns med är det helt och hållet hennes vittra penna som författat), en ypperlig och fullkomligt underbar text om det fenomen som är den ständiga och stolta tradition av grekiska vid Rickard Steffengymnasiet på Gotland:

”Vad tycker mina elever? Att grekiska är början till allt (elevcitat)! Att låta elever inse att den bästa utgångspunkten för att lära sig grekiska är att älska svenska, att ge dem det stolta ansvaret att föra vidare detta fantastiska kulturarv och sist men inte minst alla mina roliga minnen från gymnasietiden med vår lärare som pratade med oss på grico, en levande grekisk dialekt i Apulien.”

Man hittar även en del mkt intressanta siffror rörande antalet elever vid de olika gymnasieskolorna, dessa kan verkligen studeras i timtal för att lista ut samband, ett ytterst tydligt sådant är att det i sanning verkar hänga på lärarens förmåga att dra och entusiasmera ungdomarna. Den förestående gymnasiereformen berörs också, jag har inte ännu orkat sätta mig in i detta, men misstänker att debatten som vanligt uteblir.

Slutligen finns det även ngra vackra minnesord över Birger Bergh, rörande och heroiska:

”Alldeles stilenligt stupade han på sin post, i full verksamhet som föreläsare, och hans sista ord blev: ’Jag tror vi får sluta här’.”