pars mora, pars festinans

Har som sagt hållit mig till TT_ELA ett tag, så det är intressant att se vad som stått i de större tidningarna:

- i DN hittar man ett omnämnande av geez "det urgamla etiopiska kyrkospråket" och lite kyrkohistoria:

"Det var kejsar Konstantin som cirka år 325 gav order om att en kyrka skulle byggas på den plats som ansågs vara Golgata, där Jesus korsfästes. Den byggnad som uppfördes under överinseende av Konstantins mamma Sankta Helena blev en av Jerusalems mäktigaste, men år 614 förstördes den delvis av en brand. När muslimerna erövrade staden lät de först kyrkan vara i fred, men år 1009 gav kalifen Al-Hakim bi-Amr Allah - "den galne", kallad - order om att den skulle förstöras."


- och en recension av Rudbecks Blomboken:

" När Rudbeck gav sig in i sitt mastodontprojekt var hans ekonomiska resurser snarast sämre än de som en nutida njugg regering kan tänkas bidra med. Visserligen fick han ett hyggligt stöd av Karl XI, som tyckte att han var en rolig gubbe, och universitetskanslern De la Gardie kunde han alltid lita på, men mest måste han lita till egen förmåga.
[...]

I första rummet satte han sina konstfärdiga barn i arbete med penna och pensel: Olof d y, redan botaniskt driven och en lysande illustratör, döttrarna Johanna Christina och Wendela som inte stod brodern långt efter. Och så tjocka släkten inklusive de ingifta, där det kunde finnas duktiga ungdomar. Därtill kom de elever han undervisade i teknik vid sina mekaniska verk, särskilt brödraparen Holtzbom och Thelott. För ströinsatser, mest på kopieringssidan, sattes andra studenter in mer tillfälligt, ofta mot något stipendium från universitetet. Många bilder har tecknarnas monogram. Själv tycks Rudbeck ha koncentrerat sig på arbetsledning, redigering och textförfattande."

- och slutligen i SvD en UnderStreckare om Tibern-översvämningar, med några väldigt entusiastiska litteraturhänvisningar:

"Antikens Rom hade underbart skickliga väg- och vattenbyggare som med sin brobyggnadskonst löste de flesta översvämningsproblem. På den tiden hade romarna ett längre tidsperspektiv än idag och därför lärde de att rätta in sig efter naturen. Plinius denäldres ”Naturalis Historia”, som skrevs före Vesuvius utbrott år 79, innehåller mer kunskap om naturen än vad majoriteten européer har drygt 1900 år senare.[Well...]"
...

"Den första exakt till året daterade Tiberöversvämningen inträffade 414 f Kr, således 1421 år före Sveriges första till året kända översvämning i Stockholm 1007 eKr. Många Tiberöversvämningar följde innan vår tideräknings början, men här finns inte plats för dem. I regel är översvämningarna i Rom kortvariga, men år 4 e Kr plågades Rom av en som varade i sju dagar under vilka stadens invånare måste använda småbåtar för att ta sig fram på gator och torg. Dio Cassius, som i 80 böcker har skildrat Roms historia fram till år 229, har trovärdigt beskrivit denna översvämning och andra (under den tid som de bevarade delarna av ”Romaïka” omfattar, 68 f Kr – 47 e Kr)."

...
"År 12 flödade Tibern i augusti över sina bräddar igen och lade Circus Maximus under smutsigt vatten. Värre var det år 15, för då var vattnet i Rom så djupt att taknocken på låga hus inte ens syntes ovan vattenytan. När vattnet drog sig tillbaka fann man enligt Tacitus ”Annaler” (som efter 1400 år av glömska av en ren slump återupptäcktes i fragmentariskt skick och för första gången publicerades år 1515, också i Rom) flera drunknade människor och instörtade hustak. Situationen ansågs allvarlig och två ”ingenjörer”, Atejus Capito och Lucius Arruntius, utsågs av senaten att kontrollera vattennivån och att göra förslag på avlänkningsdiken.

Kejsar Augustus, som dog 14 eKr, hade enligt Suetonius redan år 27 f Kr försökt få stopp på Tiberns översvämningar genom att rensa upp och bredda flodfåran som hade höjts av allt skräp man dumpat i vattnet och gjorts trängre av en massa byggnader, vissa av fågelholkskaraktär ut över floden, men liksom två årtusenden senare hjälpte åtgärden föga."

När det gäller det grovt överförenklade Tacitus-påståendet vet jag inte ens var jag ska börja, men kanske kan nöja mig med att säga att enligt Conte är editio princeps av Tacitus Annaler (visserligen blott bok 11-16) 1470, och även om 1-6 inte upptäcktes förrän 1508 i Corvey och publicerades 1515 i Rom, är väl fragmentariskt att ta i, 1-4 är bevarade, ett fragment av bok 5 och likaså bok 6. (Men å andra sidan skulle jag säkerligen göra en och annan lapsus om jag försökte skriva något om geologi.)

Vidare finns denna mening i essän: "Den första Tiberöversvämningen i sen tid inträffade nästan 600 år före vår tideräkning (f Kr). Inte långt dessförinnan hade européerna uppfunnit skrivtecken och därefter vet vi mer om översvämningarna i Rom."
Ola, har du något att tillägga där?