de valore pecuniae veteris

Igår var jag ute i det ständiga regnet och kunde sålunda stå på en hyggligt folktom Petersplats och verkligen känna rymden och ytan (samt undra varför en av figurerna i den gigantiska julkrubban är svidad i skotskrutigt, spons från Edinburg?) , samt på kvällen njuta av en öde Piazza Navona, man kan se mycket under ett paraply.

Jag är ytterst tacksam för de stipendier som gör det möjligt för mig att vara här, och är som alltid i färd med att leta reda på fler, pengar är, näst tid, doktorandens stora problem, ty inte får man många ören från unversitetet för att resa och besöka konferenser.

Ekonomi spelar alltid stor roll och vi glider sålunda in på en nylig UnderStreckare om Bysans' blandekonomi:

"Bysans politiska historia har det skrivits mycket, för den är full av fältslag, ­palatsintriger och lönnmord. Den bysantinska ekonomin har däremot varit förbehållet en snävare krets av forskare. Bland dessa har dock mycket hänt under de sista årtiondena vilket gett oss en ny bild av detta medeltida romarrike i öster. I den mån den äldre forskningen anfört ekonomiska skäl till det tragiska slutet den 29 maj 1453 – då sultanens trupper stormade och plundrade Konstantinopel – har man skyllt på staten. Man har pekat på att medan den västra delen av Medelhavet utvecklade produktion och handel efter år 1000, så låg den tröga kejserliga byråkratin i den östra delen effektivt hindrande i vägen. Schablonen av Bysans ekonomi är en stel ämbetsdryg hushållning utan kraft att ta till sig nymodigheter.
...
Laiou och Morri­son visar övertygande att klichén om ett förstelnat arkaiskt rike, föga benäget till förändringar, har mycket lite att göra med vad vi numera vet skedde inom jordbruk, hantverk och handel. Det leder dessutom alldeles fel att tala om en enda bysantinsk ekonomi, eftersom det i själva verket var frågan om olika system som avlöste varandra under den ofantligt långa epok som åren 395–1453 omfattar. "