Det har tagit tid att bli frisk, ty så fort jag känner mig det minsta bättre rusar jag iväg för att vara i Rom, bara stå mitt i Pantheon, trängas på Forum eller bara gå bort mig totalt i gatunätet, vilket brukar sluta med ytterligare feber och sängliggande vid hemkomsten.
Börjar så sakteliga anspassa mig till institutet och all dess trevnad, samvaron är ett otroligt plus, och jag får berätta alla mina favoritanekdoter än en gång då man har nya lyssnare som ännu inte tröttnat.
En stor publik-friare och tillika -favorit är förstås att berätta om hur vi stackars latinare sliter med tredje uppgiften, informera allmänheten, som för oss som lagt åratal av livet på det stålblanka romarspråket består i att översätta fraser till tattueringar (sic, det stavas oftast så), samt inskriptioner i vigselringar.
Det komer en hel del frågor till inst:en, och en gång i tiden försökte jag faktiskt vara behjälplig och assiterade i att besvara de frågor som kom till den särskilda mailadress för latinfrågor som finns, latinfragor@lingfil.uu.se, men efter att ha pysslat en del med den hamnade jag i ett rejält nevermore-tillstånd. (Trots denna officiella adress dimper det emellanåt in till engna inst.-mail, (ibland listigt och läskigt nog med salutationen "Hej [förnamn]"), vilket bums hänvisas vidare.)
Kollegan EA sände mig häromdagen länk till en Flashbacktråd (som jag nu inte hittar), vari det just diskuterades hur man får hjälp med latinöversättningar, och just kontakt med universiteten rekommenderades (annars verkade det finnas en del kunniga där på forumet som hade goda förslag).
Å ena sidan tycker jag det är utmärkt att man söker kunskap vi våra universitet, å andra sidan tar frågorna en del tid, det är dessutom inte ovanligt att man skickar samma fråga till flera personer och universitet (och sedan spelar ut dem grymt mot varandra), vilket leder till dubbelarbete.
Det bästa vore, då det som sagt verkar komma en del frågor av detta slag, att åstadkomma någon slags nationell samordning. (Not bloodly likely to happen, då di fyra latinbärande lärosätena inte ens har samordning av kursplaner, mastersprogram etc.)
Man skulle helt enkelt upprätta en nationell frågeadress som alla som trakasseras av de hugade lätt kan hänvisa till och hitta lite pengar för att avlöna två eller tre doktorander att sköta det på typ 10 % vardera. Just att låta fler dela på pinan tror jag är fruktansvärt viktigt, då man snabbt, väldigt jävla toksnabbt, som sagt ovan, ruttnar på att besvara frågorna i den institutionsdrivna lådan. Frågorna skulle då inte blott besvaras, utan även publiceras på lämplig sida (kanske som UU gjorde med de bizarra Linnéfrågorna häromåret, eller varför inte i bloggformat! Tänk SLU:s forskarblogg (Salve mamma!) som fått stort genomslag och gott betyg), som skulle vara enkelt sökbar, dels så att di frågande lätt kanske skulle kunna hitta sin önskade fras utan att behöva maila in frågan, dels så att de svarande latinisterna lätt skulle kunna hitta svar där och inte behöva formulera översättningar som redan gjorts (och då de fraser som eftersöks oftast är desamma, folk har i sanning ingen fantasi, skulle detta kunna göra jobbet överkomligt, om det just fanns en enkelt sökbar bas för de vanligaste frågorna).
Problemet löst, massor av arbetstid sparad då man lätt kan hitta svaren, en enkel delegationsordning upprättade, nationellt samarbete (ooohhh!) inlett och den tredje uppgiften uppfylld till fullo. Hepp!
Frågelådan här på bloggen, vilket är en helt annan sak, då den ger content och såsom content-provider-in-chief glädjer det mig, återkommer senare i veckan!
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Det allra värsta är ju när man snällt svarar på en översättningsfråga, bara för att sen upptäcka att frågeställaren mejlar runt till övriga kollegor för att kontrollera om svaret var rätt!
I know! Otacksamma typer.
Post a Comment