Nu har visserligen Venanzio redan behandlat och länkat till de flesta av de följande artiklar (vilket han med sedvanlig elegans och gentlemannaskap kommenterar nedan, rubbing in my election-defeat lite extra så där), men då jag inte vill låta valförlusten ligga högst här, så kommer några lästips.
Först och främst en UnderStreckare om Roms fall och undergång som grekbloggen inte ens nämnt, som gett upphov ttill en synnerligen lång diskussionstråd, något som inte är så vanligt med UnderS:are.
Därefter lockar det vältrampade territorierna, en recension av Barbarerna. Romarriket ur de erövrade folkens perspektiv, som uppenbarligen helt struntar i Herodotos, och slutligen ytterligare en UnderStreckare, denna av den "outtröttlige Stig Strömholm" om Plataiai:
"Av Plataiai återstår i dag – enligt säkra skriftliga källor – en illa faren mur, som härrör från skilda epoker, och en tidig tempelgrund. Om monument saknas, har i gengäld historikerna åtskilligt att berätta om platsen. Mest finns att hämta i Thukydides historia om det peloponnesiska kriget (431–404 f Kr), som utgör en så nyttig läsning, inte minst för politiker, och alldeles särskilt för försvarspolitiker, att en hanterlig Thukydides-antologi borde vara obligatorisk kursfordran för riksdagskandidater.
...
Den athenske befälhavaren, som var den för sin rättrådighet prisade Aristides, tvekade inför den avgörande drabbningen; ett orakelsvar hade sagt honom att han skulle segra endast om han stred på egen mark. Den plataianske ledaren föreslog då sina landsmän att man skulle frivilligt avträda en taktiskt gynnsam landremsa åt Athen. Därmed skulle orakelsvarets villkor vara uppfyllda, och slaget vid Plataiai (479) blev mycket riktigt en lysande seger. Den gav Plataiai ett hedrat namn bland hellenerna, men det skulle dröja många år och flera bränder innan den hedern bar ätbar frukt. "
Jag har ju försökt att ha som tradition att lägga till en smula trivia om den forna rektorn var gång det länkas till hans essäer, det har dock gått trögt, men idag finns en liten amuse-gueule att bjuda på! Råkade nämligen häromdagen bläddra i Hermes: Zeitschrift für klassische philologie nr 136, årgång 2008 (4) (detta är en av behagen med Institutet att man har alla dessa tidskrifter till hands och kan bläddra lite så där ad libitum), och där, i den första artikeln; "Pindar, Pythian 8.95-6: an unrecognized problem", hittar jag allas vår SS i den tredje fotnoten! Det är kanske inte det hyggligaste omnämnandet någonsin, men då det även berör SvD är det kanske intressant att peka på, och som ni vet tycker jag det är farligt när man låter översättningar stå helt oemotsagda. Noten räknar upp missförstånd och felöversättningar i just Pindaros (P.4.89), och avslutar med följande:
"A record in misconceptions of the line to date is the brazen translation of Stig Strömholm, formerly Rector Magnificus of the "Reichsuniversität" of Uppsala and published in his collection of essays entitled Miniatyrporträtt (Portraits in miniature), Stockholm 1978, 177, which contains at least three mistakes; such was the faith of the Rector Magnificus in his own translation thet he published it also in a highly respected Swedish newspaper (Svenska Dagbladet), which, to its own dishonour, did not see fit to send the Rector's translation to a referee before printing it."
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
"at least three mistakes"?! "brazen"?!! Call the cops, SÄPO och akuten! Och lägg ned SvD när vi ändå håller på. Låter de inte sina artiklar gå via referee? Ofattbart. Vanärande. Oförlåtligt.
- Jag tycker kanske att författaren till Hermesartikeln tog i lite grand, men visst är det bra att någon har koll. Alternativet är givetvis etter värre, och det handlar trots allt bara om 11 korta ord (Endagsvarelser! etc.).
Till mitt försvar, för att jag "inte ens nämnt" undergångsunderstreckaren, vill jag klargöra att jag bara skriver när jag har tid och lust (och ork!); min ambition har aldrig varit att vara heltäckande - tvärtom försöker jag ta mig tid att lägga ut texten lite när jag väl skriver. Och förresten handlade texten först och främst om Rom, inte Grekland (vilket brukar vara ett sine qua non för grekbloggen).
Har nyligen fått förstå att vi skriver så kallade "långbloggar". Om det är bra eller dåligt? Nescio. Sed fieri sentio et excrucior.
Långblogg? Som långfil eller långgrogg?
Inte behöver du försvara dig! Vi har väl båda som princip att skriva när tid finns, coh då välja det man känner för, damned be konvenans och tendens.
Instämmer at Hermes-raderna är en smula överdrivna, men som SS-kuriosa är de intressanta!
Post a Comment