Magis credunt Juvenali, quam doctrinae prophetali

Då det närmar sig tentamen med stormsteg, sitter jag och slavar med mitt bedrövliga metriköra och försöker pumpa in så mycket realia som bara går runt mitt pensum, för att ha något att fylla eventuella pinsamma pauser under muntan med.

Problemet är bara att jag så lätt blir distraherad och måste börja dra i trådar som kanske inte alltid är helt relevanta för tentan. Exempli gratia, jag satt och läste i Conte om Juvenalis, opch på sista raden av utläggningen om denne poet står det "... inspired by the miraculous feat of a young Oxford undergraduate E.O Wistedt, who in 1899 discovered thirty-six previously unknown verses in a manuscript of the sixth satire." Hur kan man fortsätta plugga efer en sådan mening? Visst hade jag redan informerats om att några verser av sjätte satiren var en sen upptäckt, men av en undergraduate? Och vad blev det av den karln?

Välsignade Wiki berättar om själva upptäckten:

"In 1899 an undergraduate student at Oxford, E.O. Winstedt, discovered a manuscript (now known as O, for Oxoniensis) containing 34 lines which some believe to have been omitted from other texts of Juvenal's poem. The debate on this manuscript is ongoing, but even if the poem is not by Juvenal, it is likely that it preserves the original context of the phrase."

(Frasen det rör sig om, iuvenes, är den kända frasen Quis custodiet ipsos custodes?)

Andra källor berättar:

"A century ago the Oxford undergraduate E.O. Winstedt discovered, in a Bodleian manuscript, more than 30 previously unknown lines in Juvenal's sixth satire. Much effort has been spent assessing the genuineness of the lines and explaining their lapse from the tradition. Arguments from style or reconstructions of scribal error have ignored the basic problem: we know nothing about the transmission of the lines before they were copiedca. AD 1100. This paper focuses on a crucial but overlooked witness to the fragment from 4th-c. Gaul. The testimonium is found in a poem by Ausonius. Throughout a short poem dedicated to his deceased sister Julia Dryadia (Green X 12), Ausonius alludes to satire 6 with numerous verbal and thematic echoes. Nearly every detail of Dryadia's upstanding behavior echoes in word and opposes in sense the vices attacked in satire 6. Satire 6 in general and the Winstedt fragment in particular treat the demise of feminine morality as a process in which women learn from the base example of cinaedi and other undesirables. Ausonius' praise of Dryadia centers on her great capacity to learn and teach virtue. He extols this virtue by setting it in literal and literary contrast to Juvenal's archetypal portrayal of feminine debauchery."

Livet verkar ha funkat för E.O. Winstedt (han måtte ha något slags skandinaviskt påbrå med det namnet), han fortsatte inom den klassiska filologin (en textkritisk utgåva av författaren Cosmas Indicopleustes, översättning av Atticusbreven) samt en passion för att samla zigenarnamn.

Ni ser dock vad mycket tid som förbrukats, tid som borde användas till att kanske lite förbättra min horribla känsla för metrik.

Ytterligare en person som fick mig att vika från den tänkta vägen var Harry C. Schnur, p.g.a en liten notis i samma Conte, som beskrev hur den Juvenalisinspirerade satiren levt kvar i modern tid. Jag hittade en guide av honom till skrivande av latinsk vers på nätet, och visst ger han kloka råd:

"The beginner should start with translation, not independent composition, bearing in mind the golden rule of all translation: reproduce ideas, not words, and in an idiomatic manner. Literal transposition, in prose or verse, from English into Latin will not result in Latin. "I could not care less, Caesar, whether you approve of me or not" - non minus curare possim utrum me probes necne will not do. Excessive reliance on the Gradus , on the other hand, will produce a mere cento; a middle course is indicated. And let us shun the unprecedented epithet: vegetabilis is found in late writers, but "our vegetable love" cannot be rendered as amor vegetabilis, nor "une nuit blanche" as nox alba."