Wednesday, November 07, 2007

gerrae

Ett gäng notiser idag blott, då värmen alltjämt inte riktigt fungerar på mitt kontor (det är som Brott och Straff härinne fast utan yxa och pantlånerska) och då jag strax ska dra iväg till seminariet med årets pedagogiska pristagare, en legend i sin egen tid. Nåväl:

- Detta seminarium kommer hållas i det jublierande universitetshuset, som det inte var länge sedan jag besökte, då det med anlening av hundraårsdagen hålls guidade visningar där varje onsdag kl 16 (rekommenderas!). Under den organiserade rundvandringen gjord jag ett fantastiskt fynd i dess källare, ty där fann jag, i en porträtttavla av undervisande lärare vid den unga högskolan anno 1907 (tror jag det var), ett fotografi av den dyrkade Elias Janzon! Ett poetansikte med diktarlockar och glödande blick! Så passande för en Catullus och Propertius-översättare! Förälskelsen var ögonblicklig.

- Jag måste erkänna att min första tanke då jag såg filmtiteln Mr. Woodcock, var att det ju var roligt att E.C. Woodcock (författare till A new latin syntax) äntligen får den biopic han säkerligen förtjänar... (Tror för övrigt att Billy Bob Thornton vore fantastisk på att gestalata filolog på vita duken.)

- Litt.vet. debatten rasar vidare i DN, och många av pängerna är i hög grad relevanta för de klassiska språken:

"Men är det så klokt att luta sig tillbaka i den kombinerade professors- och kritikerfåtöljen och högaktningsfullt strunta i den resta frågan om litteraturvetenskapens legitimitet?Jag tror inte det. Tiderna är inte sådana. Det var länge sedan den akademiska litteraturdisciplinen kunde förlita sig på sin höga status som bildningsämne. [...]
De härskande klasserna smyckade sig inte längre med bildning och diktcitat. Unga människors kulturella socialisation gick i allt mindre utsträckning över den kvalificerade litteraturen, som blev en subkultur bland andra."

- En tråkig sak med latinet är att varenda halvbildad neo-konservativ och annat bottenskrap är övertygade om att en latinsk titel skänker klass åt deras publikation. Senaste bidraget till denna farsot är Serviam. Hua!

- Intressant om veckodagarna i SvD:

"Rom fanns en tidsperiod som kallades nundinae. Ordet betyder egentligen ”niodagars”, men kom att betyda ”marknadsdag”. Emellertid hade romarna ett mycket speciellt sätt att räkna som innebar att den nionde dagen i en nundin sammanföll med den första dagen i nästa period. En nundin omfattade på så sätt endast åtta dagar. Det finns kalend­rar bevarade från romartiden där nundinernas dagar står antecknade med en av bokstäverna från A till H. "

2 comments:

Anonymous said...

Tack för tipset om veckodagsartikeln! Som av en händelse frågade mina latinelever om veckodagarnas etymologi just idag!

Hanna

Lovisa said...

En tråkig sak med latinet är att varenda halvbildad neo-konservativ och annat bottenskrap är övertygade om att en latinsk titel skänker klass åt deras publikation. Word!