Thursday, January 11, 2007

Methodus sexualis

En sak som jag hittade vid post-jul-rensningen av handväskan (den är, som tidigare nämnts, gigantisk) var senaste Forskning och Framsteg. Den har , som sig bör i detta jubelår, Lin-tema, och den artikel som en neo-latin hobbyist då gärna fastnar är den om hans korrespondens (förd på latin, naturellement); "Ett öppet krig-per korrespondens". Man får en inblick i hur Linné försöker sprida sina läror, hans försvar av sina teorier, samt en smula bitterhet och hat.
Det gör mig i synnerhet glad att man i denna trevliga artikel även avlivar myten om att Linné skulle ha haft en romans med lady Anne Monson. Lady Anne Monson, skriver artikeln, var en brittisk amatörbotanist (kvinnor kunde väl knappast vara annat än just amatörer), och hade inflytande och ett rikt växtmaterial, som hennes make, brigadgeneral i Ostindien sände hem. Linné var på ständig jakt efter nya mecenater, och lät uppkalla ett släkte efter henne, Monsonia. I den lilla bit av korrepondens till lady Anne Monson från Linné som citeras i översättning i artikeln (på original var det naturligtvis latin), uttrycker sig Linné på ett sätt som för våra nutida små fåniga öron synes rather passionerat och eldigt, men för den tiden var norm och standard i brevskrivningen:

"Jag har länge sökt kväva en eld, som, då jag inte längre förmår kväva den, har brutit ut som den hetaste flamma...om det inträffar, som jag önskar, att du besvarar min kärlek, skulle jag bönfalla dig om en enda sak för egen del, att alstra tillsammans med dig en enda lite dotter..., en liten Monsonia"

Som artikeln påpekar:

"Men det var så man skrev i den nylatinska kulturkretsen enligt den konvention som rådde mellan lärda män och kvinnor på den tiden. Alla var naturligtvis medvetna om detta, så några missförstånd uppstod inte."

Vi kan jämföra med vad Otto Sperling d y skriver till la Brenner i den avhandling som jag pratade om häromdagen, han kallar henne optima foeminarum, den främste av kvinnor, elegantissima domina(behövs väl knappast översättas), sänder henner kyssar (och hälsar samtidigt artigt till hennes make), höjer hennes begåvning och talang till skyarna, och förklarar ofta sin kärlek. Hon i sin tur svarar på liknade vis och avslutar minst ett brev med tuique amantem redama, ungefär 'älska å din sida den som älskar dig'.
Och ej heller dessa två hade en "affär", utan den akademiska korrepondansen var sådan. Det är vi idag som är så förbaskat tråkiga, skärpning och sväva ut lite mer (även om jag faktiskt idag mottog ett mail från en kollega i U-a inlett med carissima, det är bra.)!

Nåväl, det fanns ett flertal intressanta Linné-artiklar och ack-så-sköna bilder. han var mkt klok i ur ett PR-perspektiv att ha valt blommor som föremål för sina primära studier, alla älskar blommor och inte, tja, mögel.
Linné firandet verkar bli stort, SvD har länkar till programmet och några platta ekologiska kommentarer. (För övrigt tycke jag Lund ska uteslutas ur allt firande då de strax inte har kompetensen att läsa Linné i original.)
Uppsala universitet, ett riktigt universitet, ska dela ut ett gäng hedersdoktorat in honor av sin störste son, och det är en riktigt random skara individer. Man finner en kardinal, Kofi Annan (vad han har med Linné att göra kan jag inte för mitt liv förstå)och Chomsky (!). Är tanken att han är en slags lingvistikens Linné? Jag är dock mkt förtjust i formuleringen i pressmedelandet "...[Chomsky]framstår som en av de mest utåtriktade och nyskapande humanisterna genom tiderna." Hysteriskt.
Den i detta gäng som förtjänar denna ära mest är, à mon avis, Lisbet Rausing som faktiskt forskat om Linné, samt verkligen främjar vetenskapshistoria såsom ämne.

Nåväl, för att åtevända till Forskning och Framsteg, så finns det i frågespalten en latinfråga, då det är någon som undrar om de medeltida studenterna kunde latin. Svaret är visserligen faktamässigt korrekt, men underligt formulerat, där den svarande professorn använder sig av sin egen gymnasieerfarnehet. Curious.

Slutligen måste jag bara nämna att det även finns en artikel om den infamösa Annica Dahlström, hon som lanserade den där teorin om kvinnors matematik-förmåga och bröststorlek, som jag vet att jag ondgjort mig tidigare över. Det måste sägas rent ut, hon är dummare än en hushållsost. Hon börjar med att anklaga de som motsäger henne för att inte ha någon vetanskaplig uppbackning (de som påstår att mäns och kvinnors hjärnor faktiskt är ganska lika, och att vi faktiskt fostras in i olika roller, att tycka om tyll och rosa är liksom inte medfött), men verkar helt strunta i denna tonvikt vid referenser när det kommer till sina egen uttalanden.
Och nu, ladies and germs, hennes bevisföring för att storbystade kvinnor saknar matematiskt sinne, direkt citerat ur FoF 1/07 (alltså inget elakt påhitt av SDIL):

"...en god vän...besökte en doktorspromotion på KTH. han roade sig med att försöka avgöra storleken på de kvinnliga doktorernas bröst. Av 126 kvinnor som defilerade förbi tycktes endast fem ha större kupor än A, som är den minsta storleken."

Spjutspetsforskning med ett saftigt peer-review underlag, n'est ce pas?
Och minns vad denna "nyhet" fick valsa runt i medierna! Vad är det för fel på människor egentligen?
Det värsta är att denna kvinna är professor i histologi vid mitt eget universitet. Jag saknar ord.

4 comments:

Erika said...

Sedan kan man ju tycka att en liknande anekdot om gästen vid doktorspromotionen (promoveringen?) i sådana fall snarare bevisar att män bör utestängas från högre studier, då de uppenbarligen ägnar sig mer åt att studera urringningar än det faktiska avhandlingsämnet, och deras studier därmed bara innebär ett slöseri med resurser. Eller hur var det nu med fördomar och generaliseringar...?

dunderklumpen said...

Med tanke på att det vid sådana tillställningar säkerligen är enda gången dessa herrar får se bröst så kan man väl inte klandra dem.

Jag förstår inte riktigt vad som menades med professorns svar om de medeltida studenternas latinkunskaper. Var han så gammal att han själv gick i gymnasiet under medeltiden eller?

Sen ser jag att de vid utnämningen av hedersdoktorer vid det linneanska firandet har missat mig, jag anser detta vara en skymf utan like.

Och ja, det var väl tur att han inte specialiserade sig på mögel. Det hade ju varit tråkigt att bo i en stad som utmärker sig som den store mögelkungens stad.

Jag ska väl avsluta detta inlägg i samma stil som Linne skulle till sin Monson:
Oh, min fagra latinissa, jag bjuder dig farväl för denna stund och önskar att jag skulle kunna massera edra latinska länder med mitt tungomål. Men ack, jag kan tyvärr bara erbjuda mig i edra tankar tills vår nästa rendez-vous.

Hmm, kanske lite mycket. Men jag får nog snart kläm på det gamla sättet att korrespondera.

ChW said...

Det är väl trevligt att Chomsky blir hedersdoktor tycker då jag, men jag vet inte om jag gillar det där med att få hit en massa kardinaler. Räcker det inte med Ratzingerporträttet?

SDIL said...

Erika- Fast å andra sidan är ju doktorspromoveringar (promotioner?) erbarmligt tråkiga...

DK- jag försökte mest förmedla att det var ett mycket konstigt svar han gav. Referenserna till sin egen studietid handlade om minnesregler som han då lärts för att minnas olika grammatiska svårligheter.

Men minns att känslosvall endast får skymta i akademisk korrespondens!

ChW- Visst är det trevligt med Chomsky, men jag gläds faktiskt även över kardinalen, då han verkligen kommer lysa upp podiet i sin tjusiga dress!