Wednesday, January 17, 2007

Epistulae matronae doctae

Tristessen har släppt en aning, jag rekommenderar alla som drabbas av dylikt att göra handgripliga ting, jag rullade köttbullar, och en sådan tinglighet, eller om man så vill; quidditas, är befriande.

Annat som vänder humöret åt rätt håll är att Brenner-avhandlingen (som jag skrivit om här och lite här) firar ytterligare triumfer. Den recenseras av Uppsala-profilen Carian Burman i SvD:

"Äldre tiders forskare såg ned på Brenner, och när glömda kvinnliga poeter börjat få en renässans har hon förblivit okänd, bortglömd i ett hörn av barockens litterära rum med sina sonetter och sin familj. Kanske har språkliga svårigheter bidragit - Brenner författade på latin, svenska, tyska och en rad andra moderna språk.

Nu har Brenner ägnats en doktorsavhandling. "Äntligen!" känner man sig hågad att ropa, på Nobelvis. Lundalatinisten Elisabet Göransson disputerade i november förra året på Letters of a Learned Lady.

Avhandlingen består av tre delar: en inledande översikt över Brenners gärning och korrespondens, en presentation av korrespondensen med Sperling samt en kommenterad utgåva av de latinska breven med engelsk parallellöversättning. Den har dessutom ett detaljerat "Index personarum", något som gläder varje forskarsjäl.

Brevväxlingen med Sperling pågick mellan 1696 och 1708. Tiderna var oroliga, vissa brev är förkomna och särskilt Brenner var långsam med att svara. Med tiden skickades breven med kurir - korrespondenterna var litterära kändisar, som resenärer gärna uppsökte. Vid ett tillfälle vägrade magister Lemmel, som burit brev från Sperling, att lämna Brenner förrän hon skrivit ett svarsbrev. Så fick han också se både barnaskaran och hushållsstöket, konstaterade hon.

Brevväxlingen är fängslande läsning. Här finns barockens sirlighet i tilltal, men också dess behagliga jordbundenhet. Som Göransson påpekar var Sperling alltid initiativtagaren till lärda samtal,
medan Brenner var först med privata frågor. Vid ett tillfälle skickade hon ett graverat familjeporträtt på sig, maken (vars numismatiska kunskap Sperling ibland anlitade) och ett par av de då levande barnen. En viss flirtighet hörde till konventionen i tvekönade brevväxlingar - Göransson beskriver den som en växling mellan "amor" och "amicitia" (vänskap) - och här utväxlas skriftliga kyssar, även om Sperling betonar förhållandets kyskhet.

De träffades aldrig. Sedan han låtit bekanta till Brenner kommentera hennes porträtt beklagar Sperling att bilderna inte gör rättvisa åt hennes vackra, runda ansikte - ett bevis på ett annat, mindre anorektiskt kvinnoideal. Hon berättar å andra sidan att hon blivit mormor, och hushållsgöromålen används ofta som ursäkt för dröjsmål.
...

Detta är en lärd avhandling. Bara det latinska språket innebär ett stort steg för de flesta, och den karolinska tidens seder och tänkesätt skilde sig markant från våra. Tiden hör inte heller till de litteraturvetenskapligt bäst genomforskade. En avhandling som denna vittnar alltså inte bara om stora kunskaper, utan också om idoghet och envishet."

Jag sa ju att den var bra! Ni hittar avhandlingen för blott 178 kr på Bokus och 186 kr på Adlibris, om ni föredrar den firman.

1 comment:

Anonymous said...

Hej du!

Vi har precis tagit del av min sambos efternamns ursprung och letar nu efter en betydelse till det latisnka uttrycket. Jag snubblade över din blogg då jag sökte efter lite hjälp och såg att du nog borde vara en som är mycket lämpad att svara på vår fråga. Det låter som följer " per omnia saecula saeculoruma" och efternamnet är Stikkelorum idag. När du och om du kan så maila gärna tillbaka till mig på mimmi41@hotmail.com

Tusen tack på förhand
Camilla o Richard