En utmärkt Understreckare idag om slaveri och demokrati under antiken:
"Det är alltså slaveriet som är nyckeln till förståelsen av den grekiska högfilosofin. Jag har knappt funnit en enda ledande tanke hos vare sig Platon eller Aristoteles som inte skulle kunna ledas tillbaka till den sociala dimension där härskarmakt innebar despotisk makt över slavarna. Den polis-ideologi som härvidlag utformades, och som gav de manliga medborgarna i stadsstaten alla rättigheter, omänskliggjorde samtidigt främlingen, barbaren. Ja, det var enligt Aristoteles till och med bäst för barbarerna att underordna sig de atenska härskarnas styre, eftersom de av naturen inte dög till något bättre än att vara slavar.
[...]
Redan sofisten Antifon hade hävdat att alla människor, greker som barbarer, ”i varje avseende har samma natur.” I Epikuros blygsamma version av Platons akademi fick både kvinnor och slavar delta i sammankomsterna. Och i romarriket var centralförvaltningen tvungen att som en eftergift åt svagheten utvidga begreppet romare allt efter som gränserna utvidgades. De erövrade folken hade nämligen den dåliga vanan att antingen vägra underkasta sig centralmakten, eller kräva medborgerliga rättigheter i staten Rom. Demokratin överlevde lika lite som i Aten denna enorma expansion. Staden Rom blev en kosmopolitisk metropol fylld av inflyttade med exotiska seder och sällsamma religioner vilka alla gjorde anspråk på att bli betraktade som romare, även om det enda som förenade dem var att de alla var underkastade samma kejsare. En ny form av samhörighet framträdde som inte berodde på etnisk eller språklig gemenskap: medborgarskap blev lika med undersåtlighet. Medborgarna i Rom var trots olika ursprung alla underkastade samma härskare. Här skall dock inte ordet undersåtlighet missförstås: på samma sätt som det hos de kristna låg en paradoxal stolthet i att vara Guds tjänare eftersom det betydde att man samtidigt var Guds utvalde, var det med stolthet medborgarna i staten Rom deklarerade: ”Jag är romare”."
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment