Då jag spenderat hela dagen i sällskap med andra doktorander (heldagsymposium med presentation av avhandling för forskarstuderande) känner jag mig alltjämt varm, trygg och förstådd, man är helt omgiven av personer som förstår frustrationerna och galenskapen, och det gavs tillräckligt med kaffe och fruktpauser för att stå i hörn och verkligen älta detta. (Känner mig som den där prickiga kaninen som äntligen hittat hem, ni minns, den barnboken)
För att ryckas ut ur detta varma, mjuka tillstånd behöver man bara bläddra till Sydsvenskan:
"Enligt den fackliga undersökningen anser professorerna att tiden för handledning inte räcker till. Tre av tio tycker att doktoranderna förbereds på ett dåligt sätt för arbetsmarknaden utanför den akademiska världen. Förutsättningarna skiljer sig enormt mycket mellan de olika fakulteterna. Men det är samma högskoleförordning som gäller, säger doktorandombudsmannen i Lund Andreas Lundin. "
...
"Han och Martin Wahlén är också kritiska till att externa pengar är knutna till handledare. Vill en doktorand byta handledare blir det problem. – Doktorandlön skulle ge trygga anställningsförhållanden och höja forskarutbildningens status, säger doktorandombudsman Andreas Lundin. "
Denna rapport ingår i en studie och liten turné som görs för närvarande: "Livet som handledare" som på måndag kommer vara i Uppsala, 13-15, Brusewitzsalen, Statsvetenskapliga institutionen, Gamla Torget. Ses där!
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment