saeclorum nascitur ordo

Live:

16.16 En fullsatt sal, vi möts av Vergilius' fjärde eklog, v 5-10 på bildkanonen, jisses vad med folk, M kramar alla (förutom R)som anländer. Usual suspects, men även en del okänt folk.

16.17 Vi börjar. M förklarar att hon lämnar sin post om 2 veckor och sålunda håller denna avslutningsföreläsning, samt att denna dag är klassiska föreningens 100årsdag. M har varit ordförande i 13 år. På uppmaning räcker alla närvarna medlemmar upp handen, vi är många och starka!

16.19 Detta är även en hyllning till Vergilius, den bäste, störste och främste.

Vi kommer mest prata om herdedikterna, de övriga kommer vid M:s 70års föreläsning, och om dess after-life.

16.20 Vergilius medeltida magiska rykte, "löstes från sina verk", var trollkarl, stjärntydare usw.

16.21 Det sades på medeltiden att vergilius byggt ett palats i Rom ,av vissa kallat Colosseum (sic!), fullt av magiska statyer, varje skulptur, som symbolyserade varsinn provins, hade en pingla, på taket fanns en riddarstaty. Respektive pingla pinglade om det bliv uppror i respektive provins, och riddaren svängde sin lans ditåt. Byggnaden skulle stå "tills en jungfru nedkommer", vilket de trodde skulle vara för evigt, men då Jesus föddes störtade palatset samman. Var detta en profetsia eller bara en liknelse som kom på skam???

16.26 Först hade de kristna en fientlig syn på de pagana kulturen, men sedan ville de föra över honom till sin sida, trots att han var hedning.

Kristendomens rötter i den hellenistiska kulturen kan definitivt smälta ihop finfint med Vergilius och hans rötter i antik filosofi.

16.28 Lactantius (ca 300) menar att Vergilius inte var långt från sanningen, se A. 6.724-727 och G.4.221-224, ty Gud sträcker sig genom all jord...

16.31 Den viktigaste var förstås fjärde eklogen (se ingress). Eklogerna är söta små möten mellan herdar, klassisk pastoral med mycket växelsång, dock inte 4 eklogen. Annorlunda, en profetsia en spådom, förkunnar n ny tid ska bryta in, paradisiskt liv. Är riktad till Asinius Pollio, sålunda väl daterad. Bakgrunden är det vidrig inbördeskriget och dess efterverkningar som förhärjat allt.

16. 34 Skriven i förhoppnin om ett fredsfördrag, detta är den faktiska bakgrunden. Denna nya paradisiska sagovärd är kopplad till en viss födsel, v 5-10, en ny avkomma kommer från den höga himmelen:

Ultima Cumaei venit iam carminis aetas;
magnus ab integro saeclorum nascitur ordo.
iam redit et Virgo, redeunt Saturnia regna,
iam nova progenies caelo demittitur alto.

16.38 Så vem är denne gosse? En liknelse, i stil med "natten är bara barnet"

16.40 Orakellitteratur. Paradismotiv är vanligt. Mirakulös fruktbarhet.

Inga lejon bland hjordarna osv., de bibelsprängda ser säkert likheter.

16.43 Allt kommer bi så bra i fjärde eklogen, v. 28-36, visserligen finns dumheter kvar. En ny Argo, Tiphys och ny Achilles, men därefter paradis.

16.45 Inte omöjligt att Vergilius läst judisk orakellitteratur, var inte ovanligt.

16.46 Har Vergilius reproducerat spådom utan att förstå vad han återger? Syftar han på Pollios kommande söner?
Fin bild från tidig V-utgåva från 1502. Finns på carro!
Gosssen syftar på Octavianus själv, visserligen typ 22 vid den tiden?

16.48 Kunde, menade di kristna, Vergilius vara inspirerad av Gud och sålunda ge en korrekt spådom? Lactantius menar att det handlar om Kristi andra ankomst, dock förstod inte Vergilius vad han skrev.

16.51 Annat säger Konstantin den store, finns på grekiska Oratio ad sanctum coetum, i tal som hölls för höga kyrkliga dignitärer (kanske Nicaea), då kristendomen blivit erkänd, ett försvar för kyrkan och kristendomen (äkthet är omstridd, men låt oss låtsas att det är sant). I diskussion om orakellitteratur vänder sig Konstantin mot att denna skulle förfalskats i efterhand av kristna, tar då upp 4:e eklog, som bevis på att spådomar fanns i god tid innan Kristi födelse. Jungfrun poängteras.

16.56 Tolkningen diskuteras. Troja står för hela världen enligt Konstantin. Skalden har nyttjat diktarens frihet så långt möjligt, var inte hans sak att profetera, han var ju ingen profet. Dikten talar inte alltid klartext, har försiktigt framställt sanningen efter förmåga för dem som förmår att förstå den.
Det är kallt i denna sal.

17.01 M kastar ut intressant idé. Föreläsningar är nämligen ett bra forum för sådant.

17.02 Ifrågsätts sellan att sybbelinsk förlaga finnes.
Kommentarerna blir yvigare och mer fantasirika. Kan finnas mkt som inte änn granskats i manus på kontinenten och brittiska öarna.

17.04 Nu hoppar vi 1000 år. Ett manus som föreligger i 3 handskrifter, italiensk lärd, Zono. Zono resonerar sig fram till att V visst förstod vad förlagan sade, kanske menade V bokstavligen Pollios son, saloninus, men det måste finnas en kristen tanke. Zono beskriver även en försvunnen bok av Ovidius som säger att Kristus kommer födas av en jungfru, denna skrivt lade ovidius i ett elfenbensskrin och tog med i sin grav. Detta är en pseudoskrift som var i omlopp, de vetula, vari O berättar om sin omvändelse.

17.09 Zono hittar även de vise männen i 4:e eklogen, getterna som återvänder med stinna juvrar ska vara de vise männen, fyllda av tro.

17.11 Mkt senare, på 1500-talet skriver en spansk lärd, Vives, i sin kommentar till Eklogerna, att V läst orakel om en förunderlig gosse som skulle förändra världen, men inte förstått detta, utan låtit det gälla Saloninus, däremot är det intressant att vaska fram den kristna meningen, de otrogna ska hålla käft, taceant impii, tyder på att motstånd fanns.

17.14 Vacker bild på spelande herdar, de gör mycket sådant, herdarna.
dafnis sjunger om Dafnis' död E.5.20-28, sedan om dennes apotheos 56-64. Paradismotiv, uppståndelse. Detta ska alltså nligt den lärde ovan vara om vår Herres död och uppståndelse, enligt vissa i antiken tolkat som Julius Caesar.

17.20 Pastores= Kristi apostlar! enligt Vives. Naturen personifieras också, t.ex lundarna är det enkla folket. Vives verkar stå i en tradition, det finns bevisligen kristen tolkning av andra ekloger. Fragment av handskrift från riksarkivet i Oslo, del av kristen kommentar till 9:e eklogen.

17.22 Avskriften är gjord i Norge, förlagan är okänd. Denna eklog sägs vara självbiografisk, det är traditionsenligt två grekiska herdar som möts, starkt tidsrelaterad dock, gäller konfiskeringarna.

Och nu dör min dator, himla skitbatteri.