Friday, September 26, 2008

deus est intellegere

Och för att kunna gå på helg med någorlunda gott samvete (tveksamt) så rensar vi ur frågelådan:

"Hamnade på din blogg då jag sökte översättning av frasen, quidquid latine ditum sit, altum viditur..Fick intrycket att du behärskar latin? Stämmer översättningen; "allt som sägs på latin låter djupsinningt". Det vore mycket snällt av dig om du kunde hjälpa mig med detta."

Formen viditur finns mig veteligen inte i såsom böjning av videre i det klassiska latinet, utan den korrekta formen är videtur.
För att utföra en smula korpusstudier så här på fredagseftermiddagen, googlade jag frasen med de två olika varianterna och kan sålunda berätta att viditur (det felaktiga) får 80600 träffar och videtur (det korrekta) får 82900.

Sålunda om du byter ut viditur mot videtur, betyder det typ det önskade, och det verkar vara en ruskigt accepterad fras, ty vid googlingen fann jag hur mycket användadnde av detta som helst, det är ett populärt bloggnamn, och folk gillar tydligen att slänga sig med det så där i allmänhet, lite crazy, liksom.
Det är roande att den felaktiga varianten är så pass spridd, det vore ett underbart roligt projekt (C-uppsatsförslag!) att försöka spåra den, var den uppkommit osv, någon slags hypertextuellt editionsfiliogiskt internetforskning. Man kan undra lite stilla och elakt om den felaktiga kanske är släppt av en ondskefull latinist som tröttnat, och då vi inte direkt behärskar kompetensen att skriva saboterande virus, skulle detta ändå kunna utgöra en hyggligt raffinerad hämnd.

Nästa fråga är en följdfråga på en tidigare behandlad fras ("Jag är min egen gud"):

"Tack för ditt svar!
Du är helt rätt ute i att det är en tatueringsfråga.
Jag betvivlar inte dina kunskaper på någotvis, men det faktum att jag skall bära texten för resten av mitt liv gör mig mycket angelägen om den mest korrekta översättningen.
Du gav två förslag: Ipse deus meus sum, samt deus mihi sum. Ett tredje förslag på översättning jag fått från annat håll lyder: Meus ipsius Deus sum.
Då blir mina följdfrågor, som totalt okunnig i det ädla språket: Var i exakt ligger skillnaden mellan dessa tre?
Tanken är att texten skall löpa från armbågen och nedåt varför det kortare "deus mihi sum" eventuellt kan bli lämpligare eftersom jag vill ha ett relativt stort typsnitt."

Om vi ger en ordagrann översättning av de olika förslagen kanske det blir lite tydligare:

Ipse deus meus sum- Jag själv är min gud
Deus mihi sum- Jag är gud för mig
Meus ipsius Deus sum- Jag är min egen gud

Som synes är den sista den som visserligen stämmer bäst överens med den fras som skulle översättas, men jag är ändå tveksam till den. Genititiv av ipse används visserligen klassiskt för att förstärka possesiva pronomen (t.ex ad tuam ipsius amicitiam hos Cicero), så det är snyggt, man är det liksom inte lite overkill? De av mig föreslagna varianterna är visserligen "svagare" i fråga om 'egen', men jag tyckte inte det riktigt var poängen i frasen, utan snarare just att man är gud för sig själv.

4 comments:

Anonymous said...

"--en marknad för latinsk konsultverksamhet?"

Måste bara få lätta mitt samvete från ngn gång på 90-talet:
Det var då omåttligt populärt, att företag och inte minst Sveriges kommuner för 'personal-fortbildn.' inhyrde (för dyra pengar) mången djupsinnig, flum-spekulerande föredragshållare med det stundande, mytiska millenniumskiftet i blicken.

En sådan for land-och-rike-runt i min landsända med produkten "Homo futurUM ".
Ilsknade då till, avsände ett brev, ironiskt servilt undrande, hur han tänkte sig denna könlösa framtidsmänniska, reducerad till ett neutrum, och tillade mer en passant, om det möjligen, möjligen kunde röra sig om ett språkfel... (Homo FUTURUS med den maskulina ändelsen -US ska det alltså vara.)
Ingen sådana 'lånta fjädrar' dök mer upp i hans titel!
Googletest ger just nu fel/rätt 3500/6060. Varför mer fel med 'google.se'?

Anonymous said...

Det första belägget av "viditur" på internet som jag har kunnat finna är från 1985(!):

http://groups.google.com/group/net.nlang/browse_thread/thread/26be4875ecf69acb/3101a6ee140eb87d?lnk=st&q=#3101a6ee140eb87d

Postaren har som tur är angivit sin källa: "A&A button catalog". Så där finns ett spår att följa, för den som känner sig manad.

Är det förresten inte också så, att det egentligen vore mer idiomatiskt med "est" istället för "sit"?

Anonymous said...

Alatius: Satsen "Quidquid..." är ju en coniunctivus iussivus, dvs en påbudets konjunktiv, som alltså kräver konjunktiv, und zwar gärna i presens: "Vad som än må sägas". Lite åt optativhållet, typ.

Anonymous said...

Jag tänkte förstås främst på Vergilius' "quidquid id est..."; jmf Sjöstrand §176,3 som behandlar allmänna relativsatser. Caesar skriver på ett ställe "quicquid incidit fastigio musculi elabitur". Säkerligen kan man hitta många liknande exempel.

Om man vill använda en jussiv konjunktiv, får man då inte också lov att formulera första ledet som en huvudsats, dvs. "quidlibet latine scribatur; altum [tamen] videtur", eller liknande?