Punctum incisum

(Har druckit vin till lunch, så det blir eventuellt lite rörigt)
På tal om semikolon.
Om semikolon skriver den store palaeografen Bischoff intet, utan berättar:

"Finally the ancient grammarians up to Isidore of Seville-whom numerous medieval authors follow- have left clear and simple instructions for the use of actual marks: low point (comma) fr the short pause; medial point (colon)for the middle pause; high point (periodus) for the end of sentence. Instead of the clear ancient triad, however, in the early middle ages a lardge number of combinations of points and virgulas were created and used in bevildering multiplicity."

Bischoff, Bernhard, Latin Palaeography, Cambridge University Press 1997, s. 169.

Truss skriver i förrförra årets bästsäljare:

"The first printed semicolon was the work of ... Aldus Manutius just two years after Columbus sailed yo the new world... [I]t was not, as it turns out, the first time a human beingever balanced a dot on top of a coma. The medieval scribes had used a symbol very similar to our modern semicolon in their latin transcripts to indicate abbreviations (thus atque might appear atq;). The Greeks used the semicolon mark to indicate a question (and still do, those crazy guys)."
...
"For many years grammarians were a bit cagey about the difference between the colon and semi-colon. Peraps the colon was more "literary" then the semi-colon. One grammmarian, writing in 1829, lamented the two marks as "primeval sources of improfitable contention".[Eller hur?]"

Truss, Lynne, Eats, Shoots & Leaves, Gotham Books 2004, s. 206ff

Hon fortsätter sida upp och ner om det älskade semikolonet (?) men vi kan i korthet konstatera att Orwell, Amis och Eco (mest för att hans skrivmaskin inte hade det tecknet) undvek dem, men däremot Woolf och Proust nyttjar semikolon med stor elegans, medan Shaw missbrukar det hänsynslöst.

Handbok i Svenska Språket, då det faktiskt ändå är äran och hjältarnas språk som diskussionen rör, säger:

"Detta är ett mellanting mellan punkt och kommatecken, Det kan avändas, när två satser visserligen hör ihop. en man ändå vill hålla dem isär; man tycker kort sagt, att punkt är en för stark markering och kommatecen en alltför svag."

Är det så du resonerat, rara Philosophen? Eller stirrar du blott på fiskar?

Jag anser ändå att semikolon ska nyttjas med stor försiktighet i skönlitterära texter, i det akademiska finns noggranna kriterier, men i det skönlitterära tenderar de att användas då man tröttnat på annan interpunktion och satsfogningar.