Jag har äntligen hittat var de gömmer TLS på UB i Göteborg. Den är av okänd orsak insorterad under B istället för den särdeles logiska G-klassifikationen, och det tog mig ett tag att upptäcka detta.
Vidare är icke tidskriftsläsesalen på biblioteket i Gbg någon höjdare, ett genomgångsrum med väntrumsfotöljer, en avsaknad av arbetsytor och lågt, sjunkande tak. En stor besvikelse när man jämför med den parnassiska tidskriftsläsesal som jag är van vid från det älskade Carolina-biblioteket, ett rum som verkligen förtjänar beteckningen sal, med svindlande takhöljd (för de där flygande tankarna), stengolv, galleri, inbyggda hyllor och breda fönsterbläck i marmor vartill man kan släpa en stol, dundrandes över det skrapande golvet, och njuta litteraturkritik i solsken.
Carolina vinner, alla gånger, mot Centralbiblioteket i Gbg, en platt, tråkig byggnad utan balkong, som saknar stentrappor att rusa uppför till de Öppna Samlingarna (bliss!), varifrån man har Uppsalas bästa utsikt.
Det är en orättvis jämförelse, hur ska de kunna tävla mot magiska Carolina, mitt lyckas tempel, dock en sak som göteborgarna skulle kunna ta upp kampen i, men redan lidit skändligt nederlag, är kopiatorer. Jag har alltjämt icke träffat på en vettig kopiator i Gbg, vare sig på institution eller bibliotek. De är alla hideöst långsamma eller gnisslar oroväckande ellr måste ständigt justeras i avseende på inställningarna. Mycket underligt, kan det vara fukten?
Nåväl, i min lyckliga återförening med TLS arbetade jag främst igenom de äldre exemplaren och hittade då i Nota Bene-spalten den 17 februari-06 följande som bör vara av intresse för samtliga klassiskt intresserade (jag sätter mig nu och knappar in det, t det finns ej på nätet, är jag inte god?):
"The Loeb Classical Library publishes its 500th volume in the spring. To the catalogue of Homer, Euripides, Aristotle, Cicero and Caesar, jacketed in the familiar olive-green with geometric boundary, oddly reminiscent of the Paris Olympia Press, will be added Quintillian's lesser Declamations, I. To commemorate the event abd to mark the Library's ninety-fifth year, Harvard University Press is issuing A Loeb Classical Reader, with extracts from over thirty classics; the Greek or latin text is on the left-hand page, with English translation facing.
The general editor of the LCL, Jeffrey Henderson, states that one of his chief aims is to keep translations "current with contemporary english". We read this while flicking to the opening extract in the Reader, from Book IX of the Odyssey, in which Odysseus tricks the Cyclops: "As soon as early dawn appeared, the rosy-fingered, he rekindeled the fire and milked his fine flocks all in turn, and beneath each dam placed her young" (translated by A.T Murray, revised by George E. Dimcock). "Dawn...he rosy-fingered" is too good to tamper with, but "dam" gives it all an archaic feel. Samuel Butler's version of 1900 is scarcely more so: "When the child of the morning, rosy-fingered Dawn appeared, he again lit his fire, milked his goats and ewes". By contrast, the Loeb translation of Lucian's excange between Pan and Hermes, from Dialogues of the Gods (M.D Macleod) has street scene-verve:
Pan: Good day to you, Hermes, daddy mine.
Hermes: And a bad day to you. But how am I your daddy?
Pan: I'm your bastard boy.
Hermes: Oh, quite so, when some billy-goat, I suppose led a nanny astray!
Professr Hnederson believes that "the general decline of language study in the 1970s and 80s" went into reverse in the following decade, "and today enrolments in greek and latin are very healthy, even at secondary level".
There was a time when the tender sensibilities of schoolchildren were shielded from the "bastard boy" excesses of the ancients. Now, the ideais to sex up the texts to catch the little ones attention. Henderson himself has translated aristofanes' Lysistrata, in which the women of Athens deny their husbands sex until the war with Sparta is ended. the scene in which Lysistrata outlines her scheme has been rendered in varius ways "We must refrain from the male altogether"; "we must practice total absitinence", etc. In one version, Calconice replies: "Bid me go through fire, if you will-but to rob us of the sweetest thing in all the world...". No need for such blushing now. Henderson gives us the ladies at their most "low and horny":
Lysistrata: We're going to have to give upp the prick.
Calconice: I'm ready to walk through fire; rather that than the prick. There's nothing like it.
Classics can be fun. A Loeb Classical Library Reader is available from harvard, at £6.95."
(Puh)
För det första, finns det någon klok grek som kan säga vilken översättning av Lysistrate som är mest korrekt eller måste jag själv gå och peta i det?
För det andra, läs texten noga, ty det finns två ganska saftiga fel, det ena slående så, det andra kanske blott uppenbart för engelskspråkiga.
Titta noga och vänligen ignorera mina felslag.
Stumped?
I den följande veckans nummer av TLS, 24 februari-06, korrigeras det nämligen, återigen i Nota Bene-spalten, på följande vis:
"Last week's reference to the Roman rhetorican Quintilian, in connection with the Loeb Classica Library, mistakenly reffered to him as "Quintillian". Shouldn't we have checked? We did, but unfoutunately checked with publicity received from Harvard University Press which had it wrong.
We also suggested that he would be "jacketed in the familiar olive-green" of the LCL, wereas, being latin, he would be in red. No one to blame for that but ourselves"
Notera den rejäla dissningen av Harvard och det egna krälandet i leran.
Man kan väl inte annat än framföra rungande gratulationer till LCL, ty deras röda och gröna volymer är en konstant och särdeles behändiga.
Ska man fortsätta hyllandet av Carolina vill jag gärna tänka på hur de står och läser längs ena väggen i C-salen, lockande och praktiska.
Jag skulle tro att åtminstånde någon volym av LCL finns i varje klassicists ägo, själv har jag nog runt 6-7 stycken (inte mycket, jag vet, de är dyra) och de får mig ständigt att vilja ha blott initialer och icke förnamn. Man kan även, om man följer en text genom flera upplagor och övrsättningar, notera just attityd-förändringar, i den tidiga Catullus-översättningen återges vissa rader med streck, men på senare tid har man snarare frossat i dessa skildrngar. Från produktbeskrivningen:
"The previous bowdlerized edition of Catullus is completely revised and corrected here. This Second Edition restores lines that had been omitted from the Latin text for their "indecency," and provides a complete and accurate re-translation."
I Sverige hittar man dessa LCL-volymer, förutom på bibliotek, på Rönells och Hedengrens i Stockholm, och de dyker ofta upp på antikvariat.
Någon riktig motsvarighet finnes icke på vårt språk, äran och hjältarnas, jag tänkerdå främst på att just ha både den ursprungliga texten och översättningen på varsinn sida, Paul Åströms förlag är väl det närmaste, men de böckerna är inte alls lika vackra som de i LCL.
På Loeb Classical Librarys hemsida hittar man mycket mer om dem, läs i synnerhet gärna historiken som börjar med detta Virginia Woolf citat (från just TLS):
"The Loeb Library, with its Greek or Latin on one side of the page and its English on the other, came as a gift of freedom...The existence of the amateur was recognised by the publication of this Library, and to a great extent made respectable...The difficulty of Greek is not sufficiently dwelt upon, chiefly perhaps because the sirens who lure us to these perilous waters are generally scholars [who] have forgotten...what those difficulties are. But for the ordinary amateur they are very real and very great; and we shall do well to recognise the fact and to make up our minds that we shall never be independent of our Loeb."
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Mer Loebiana åt folket!
Kanske en aning sen med denna kommentar (pyttsan), men jag är ju ibland något sendragen av mig... Det här är helt enkelt en riktig, till ämnet hörande, jag-mötte-Lassie: på den tiden när jag umgicks med Classics-ettan i Oxford (summa cum laude!), med namn Ferdinand Lovett, fick jag höra att han varit bekant likaledes bekant med dottern till en av huvudredaktörerna för samma Loeb-serie.
Och jo, vad sägs om den här då: på den tiden när jag vandrade omkring i New York med mina trasiga knän (resultatet av tredje gradens närkontakt med en trottoar i samband med rejäl jetlag) tog jag mig vid ett tillfälle in på NY Public Library, och ni kan föreställa er det stora lugn som plötsligt infann sig i mitt lilla sargade jag när jag kom in under stjärnhimlen i stora läsesalen, och såg dessa fantastiskt välkomnande, igenkända röda och gröna bokryggar i höger ögonvrå. Dagen blev med ens mycket bättre efter detta. På The Bodleian i Oxford står de undangömda i en av de inre salarna, och är rätt svåra att hitta. På the Sackler, "classicsbiblioteket", står de utspridda intill övriga verk av respektive författare. Ganska oplanerat, tycker jag.
Post a Comment