Tuesday, January 02, 2007

Primitiae

Framtiden var ju det vi skulle tala om.
Såsom jag nyss nämnde är, enligt mig, det absolut bästa sättet att få vägledning och råd för det som komma skall, att praktisera det ärevördiga Sortes Vergilianae.

Jag har skrivit om det flera gånger och ofta delat med mig de resultat jag fått, inte bara för att påvisa det magiska i själva Aeneiden, utan även för att ha en ursäkt för att få slänga ut lite Björkeson på bloggen. Jag har även fått leka vates och spått andra personer med denna magiska skrift.

Som jag har påpekat flera gånger tidigare, är detta antagligen det äldsta alltjämt praktiserade sättet att spå sig (jaja, vi undantager här, på mitt sedvanliga eurocentriska sätt, allt asiatiskt), man har praktiserat detta i 2000 år. Tarot, tenngjutning, runor, kristallkulor och dylikt, dessa är alla relativt moderna påfund.
Inte kan vi väl låta detta försvinna?

Det finns nämligen en viss risk för det, ty tack vare en smula handgriplig forsknig (jag beslöt mig nämligen att nyttja Carolina idag, medan det alltjämt existerar ett sådant), skulle jag säga att Sortes började försvinna ur det allmäna medvetandet runt 50-60 talet. (Min metod? Att söka i större delen av lexika som finns i referensrummet.)
Det står t.ex i Svensk uppslagsbok från 1955 förljande om Sortes (uppslagsordet är Vergilius):

"[Vergilius] dikter blevo skolornas och filologernas förnämsta studium och betraktades slutligen som ett slags magasin för allsköns vetande och förborgad visdom, så att en på måfå framdragen vers ur V. troddes kunna ge upplysning om framtiden (Sortes vergilianae) Medeltida folktro såg i V. en mäktig och välvillig undergörare och trollkarl, [...] och kyrkan likställde honom rent av med gamla testamentets profeter [...]."

I den senaste utgåvan av NE finns det dock intet om sortes, men Vergilius kallas dock en "vishetslärare och profet", så inte ens de har lyckats glömma den sidan hos honom helt.

Vergilius var naturligtvis enormt viktig under antiken, men man kan fråga sig om inte hans senare levnad inte på en del vis varit än viktigare. Han betraktades (jag vet att jag upprepar mig) som en mäktig trollkarl under medeltiden, men försökte härleda hans namn i taffligt etymologiskt försök, till Virga- trollspö, och det fanns åtskilliga legender och sagor om honom i folktron.

Vergilius sågs som en kristen profet, då den fjärde av hans ekloger ansågs sia om den kommande jesus christus, då den talar om ett barn som ska födas och en ny tid. Han lästes sålunda flitigt, och kunde då han var godkänd av kyrkan användas för spådom (well, kanske litet under bordet).

Vergilius-gestalten fick ett eget liv som häxmästare och dyker ofta upp i den medeltida litteraturen i sådan roll, såsom i folksagan The Seven Wise Masters, den ack-så-tidiga guideboken Mirabilia Romae och i sagan om räven Reynard.

Det bästa exemplet, och det utan tviel mest kända, är Vergilus roll som guide i Divina Commedia, han ledsagar Dante genom helvete och skärseld. Att Dante valde just Vergilius som den mänskliga vishetens apostel säger mycket om hans rykte som vis man och profet.

Jag passar även på att nämna, då jag ju ändå varit och letat reda på dessa fakta, John Gowers Confessio Amantis och John Lydgates (en man med talang) Bochas, såsom verk vari Vergilius, the magician, dyker upp. Det gjordes till och med en sammanställning av de många magiska sagor som flöt runt, och den gavs ut i bokform 1499, med titeln Les Faitz Merveilleux de Virgille. Denna blev så pass populär att den översattes till engelska, och där hade denna kloka begynnelse mening: "This is reasonable to wryght the mervelous dedes done by Virgilius". Och vi måste väl fortsätta med denna tradition?

Bibliomancy, som denna konst kallas på engelska, har praktiserats och praktiseras alltjämt hos alla folk och skikt. Att använda Bibeln på detta vis är inte ovanligt, i Tsarens kurir används Koranen på samma vis, men the original and best är ändock Sortes Vergilianae.
Jag har tidigare berättat om berömda Sortes, som Karl I av Englands deprimerande lott, hur Mary McCarthy har det i den underbara romanen The Group, samt en del egna försök.

Nu kommer ni dock inte längre behöva mina tjänster, ty, det är nu premiär, världspremiär, för Vergilius-generatorn!
Ja, mina damer och herrar, nu kan ni, med blott en knapptryckning, få reda på er framtid och vägledas i de mest knepiga situationer!

Ni går bara in här: http://www.spogg.com/games/virgil/, ber den att "Virgilisera" er och en slumpvis vers väljs ut av magikern och profeten Vergilius osynliga, övernaturliga hand. (Som en extra tjänst har även en eightball placerats brevid, för den som behöver de rakaste av svar.)
Lägg den i Favoriter och var aldrig rådlös igen!

Än så länge finns det bara originaltext (latin, för dem som vekligen halkat in på fel blogg), men det finns tankar om att låta en översättnig ligga parallellt.
Det skulle då tyvärr inte bli Björkesons, då den nog har rätt så tungt copyrightskydd, utan en äldre på utrikiska, som förlorat sina rättigheter. Översättningar hittar ni på engelska här , franska där, och italienska här.

Ha gärna kommentarer och åsikter!

Och hur kommer det sig att Vergilius-generatorn äntligen fick se dagens ljus?
Det är inte en hemlighet att SDIL är en fullkomlig teknikidiot, kunskapen att lägga in länkar är skral, och att konstruera en bloggroll är bortom all fattning, så det är knappast jag som gjort den.

Kan man kanske nöja sig med att säga att det är den fullkomligt naturliga och självklara produkten av samvaro mellan en latinare och en programmerare?
Det är dock utan tvivel den bästa present jag någonsin fått, det slår klychor som blommor, choklad och smycken med hästlängder. Basia Mille

Gå nu och delta i 2000 år av kulturhistoria och spådomskonst!
Jag hade ingen lust alls att sätta mig och knacka ihop detta, men jag slog på Generatorn och fick upp vers 12.677 (Quo deus et quo dura vocat Fortuna, sequamur), och var så illa tvungen att bege mig dit det hårda ödet kallar.

3 comments:

Anonymous said...

Jag har inte rätt Java installerad, varken för Mozilla, Firefox, eller Opera. Tack och lov fungerade det i Konqueror, annars hade jag fått ta rådet från samt brista ut i något ofördelaktikt om javaprogrammerare, men nu slapp jag detta.
I stället kommer här länkar till tyska översättningar: Vergil: Aeneis och Gutenberg-DE och en för Sortes homericae.
Tum vero ingentem gemitum dat pectore ab imo (I, CDLXXXV)

MEE said...

Tusen tack för de tyska översättningarna, det borde jag tänkt på.

Och den allmäna policyn här på bloggen är att vara mkt snälla mot javaprogrammerare, så tur att det slutligen funkade och du släpp smäda den trevliga gruppen människor.

Anonymous said...

Javaprogrammerare och praeteritio åsido, så kan ju en del programspråk ha vissa tilltalande drag...