Dies Lunae

Jag brukar inte drabbas av måndagsleda och dess medföljande plågor, ty man är ju doktorand, och var dag den andra lik, men idag har jag åkt på en riktigt grå miasma som kletar sig över allt.

Bjuder dock på ytterligare en Catullus-recension, från Sundsvalls tidning. Intressant på det visaet att den faktiskt kritiserar översättningen, ty det brukar vara så i Sverige att då en översättning av ngt antikt släpps hyllas det av en enig kritikerkår, då de antagligen är i awe över arbetsinsatsen eller saknar kunskaperna att göra en granskning av översättningen. Lite tråkigt, de är ofta givetvis utmärkta, men det är ju en ganska saftig dödsförklaring, att förhålla sig så okritiskt. (Men, om man ska hålla fast vid en äldre översättning föredrar jag Janzon):

"Det är, med Hardings förord och Janssons insiktsfulla kommentarer, en gedigen utgåva. Mindre säkert är om den gör Catullus diktning rättvisa. Där Linde var rättfram blir Hardings och Janssons tolkningar ofta litet plumpa; här vimlar av vulgära könsord, något förtar det faktiskt hettan och känsligheten i denna blodfulla dikt. Det blir mer dagsfärskt utmanande än bra poesi. Litet för småpratande ordrikt vilket förtar det som ändå är den metriska strängheten i originalet. Eftersom det inte går att följa den latinska metern – där korta och långa stavelser anger rytmen medan det på svenska blir betonade och obetonade – är det som Harding och Jansson mer eller mindre tolkat på fri hand. Då blir det litet för ordrikt och litet för vardagligt; hettan hos Catullus, vare sig han älskar eller hatar, gåt liksom förlorad. Och det utmanande hos honom – att han kallar saker vid dess rätta namn – blir manér, inte mer.
...
Men också, vid sidan av nr 5 ("Låt oss leva, min Lesbia, låt oss älska..."), den mest berömda, nr 85 lyckas Harding-Jansson prata sönder: Hatar gör jag och älskar ändå. Du frågar mig varför. Vet inte, men det är så. Ständigt torterar det mig. Både vid sidan av Lindes tolkning och originalet ("Odi et amo...") låter det alldagligt, vardagligt, utan spänst och poetisk förtätning."